Säkerhetspolisen 2024/2025
Lägesbild skyddet
Skydd i takt med tiden
I takt med att omvärlden förändras behöver även skyddet anpassas. Genom en ständig anpassning av skyddet skapas en ökad motståndskraft mot hotaktörer.
– Många verksamhetsutövare är idag inte fullt ut rustade för att ta sig an eller prioritera säkerhetsskyddsarbetet, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen på Säkerhetspolisen.
Säkerhetsläget i Sverige och i närområdet har under de senaste åren försämrats och hur omvärlden kommer att utvecklas framåt är svårbedömt. De förändringar i säkerhetsskyddslagstiftningen som trädde i kraft 2021 har bidragit till ett utvecklat säkerhetsskydd inom flera säkerhetskänsliga verksamheter och delvis minskat befintliga sårbarheter. Samtidigt letar främmande makt ständigt efter nya sårbarheter att utnyttja för att bedriva säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.
– Vi ser att primärt Ryssland, Kina och Iran utnyttjar sårbarheter inom säkerhetskänsliga verksamheter kopplade till informationssäkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet. De agerar såväl opportunistiskt som långsiktigt. Därför är det viktigt att säkerhetsskyddsarbetet bedrivs kontinuerligt och inte bara med enstaka punktinsatser då behovet av skydd ständigt förändras, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen vid Säkerhetspolisen.
Behov av stärkt kompetens
Vad som är av betydelse för Sveriges säkerhet förändras delvis över tid. Exempelvis innebär det svenska inträdet i Nato att allt fler verksamhetsutövare kommer att behöva förhålla sig till nya skyddsvärden och regelverk. Uppbyggnaden av totalförsvaret och införandet av nya beredskapssektorer är ytterligare faktorer som kan ge upphov till förändringar i befintliga säkerhetskänsliga verksamheter och skapa nya skyddsvärden.
Säkerhetspolisen ser en positiv utveckling i säkerhetsskyddsarbetet under de senaste åren men även att nya utmaningar för verksamhetsutövare tillkommer. Det kan i många fall vara utmanande att bedöma om den verksamhet som bedrivs har en betydelse för Sveriges säkerhet och vad i verksamheten som är skyddsvärt. Detta gäller särskilt om skyddsvärden delas mellan flera olika verksamheter och leverantörer med gemensamma beroenden.
Det finns en brist på kompetens inom säkerhetsskyddsfrågor, vilket också får en påverkan på skyddet. Bristen riskerar att påverka säkerhetsskyddsarbetet i sin helhet, från identifiering av skyddsvärden till genomförande av säkerhetsskyddsåtgärder.
– För att förstå vad som är skyddsvärt och kunna agera på de hot och sårbarheter som finns är rätt kompetens grundläggande. Många verksamhetsutövare är idag inte fullt ut rustade för att ta sig an eller prioritera säkerhetsskyddsarbetet. Det här är en utmaning på både kort och lång sikt. Genom analyser och god planering kan verksamhetsutövare etablera ett gott säkerhetsskydd. Säkerhetspolisens vägledningar finns som ett stöd i det arbetet, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
Det finns en stor efterfrågan på kompetens inom säkerhetsskydd. Säkerhetspolisen har tillsammans med Försvarsmakten utvecklat grundläggande och fördjupande utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet, i samverkan med Försvarshögskolan.
Säkerhet vid lärosäten
Sverige ligger i framkant inom flera olika forskningsområden. Mycket arbete bedrivs i samverkan mellan länder och utbytet mellan lärosäten kan vara avgörande för framsteg inom forskningen. Säkerhetspolisen ser ett intresse från främmande makt för svensk forskning och hur länder som Ryssland, Kina och Iran inhämtar kunskap och teknik genom samarbeten, genomför rekryteringsförsök och påverkansförsök riktade mot forskare i Sverige. Samtidigt kan det finnas brister i det säkerhetsskyddsarbete som bedrivs på svenska lärosäten.
– Den största sårbarheten är en bristande kunskap om hotet som dessa stater utgör. Här behöver skyddsvärden och skyddsvärda tillgångar kartläggas och fokus läggas på forskningssäkerhet. Det är inte frågan om diskriminering eller begränsningar i den akademiska friheten, men ett skärpt säkerhetsmedvetande krävs, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
Generellt sett ser vi att medvetenheten kring hotet som främmande makt utgör mot svenska lärosäten ökat.
I juni 2023 gav regeringen Universitets- och högskolerådet, Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att främja ansvarsfull internationalisering vid utbildnings-, forsknings- och innovationssamarbeten. I stora drag handlar det om hur lärosäten ska kunna samarbeta internationellt och samtidigt värna svensk säkerhet.
– Generellt sett ser vi att medvetenheten kring hotet som främmande makt utgör mot svenska lärosäten ökat. Samtidigt ser vi att det finns ett behov av tydliga riktlinjer för att internationell forskningssamverkan ska kunna bedrivas säkert. Vi ställer oss därför positiva till att det nu tas fram ett ramverk för lärosätena att förhålla sig till, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
Omvärldsutveckling påverkar personskyddet
De senaste årens utveckling i omvärlden har även haft en påverkan på Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet och skyddet av den centrala statsledningen. Under 2024 innebar flera större händelser i Sverige som exempelvis valet till Europaparlamentet och Eurovision Song Contest, högt ställda krav på ett välanpassat och ändamålsenligt skydd. Även fortsatt hanterar Säkerhetspolisen ärenden som handlar om hot, trakasserier och fysiska närmanden riktat mot den centrala statsledningen.
Resor till aktiva krigszoner som Ukraina och vissa delar av Mellanöstern har inneburit utmaningar för livvaktsskyddet. Sveriges Natointräde innebär delvis ett förändrat ryskt underrättelseintresse mot svenska politiker.
– För att säkerställa skyddet av våra skyddspersoner, både här i Sverige och när de är på resande fot, jobbar vi ständigt med att förbättra och utveckla vårt arbetssätt, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.