Livet som livvakt

Säkerhetspolisens livvakter utgör den yttersta skyddsåtgärden inom verksamhetsområde personskydd. Men vad innebär det i praktiken, och hur ser vardagen för en livvakt egentligen ut? Livvakterna Anna och Erik ger en inblick i det vardagliga arbetet och varför de sökte sig till yrket.

"Vi gör det möjligt – att just min skyddsperson kan leva sitt liv, på sitt sätt".

Anna – livvakt sedan 2017

Arbetet som livvakt på Säkerhetspolisen är varierande och ger tillträde till unika miljöer dit du inte skulle ha haft tillträde annars. Anna jobbar på regeringssidan och är med på allt ifrån officiella besök, dörrknackningar, torgmöten och i det som skyddspersonen väljer att göra på sin fritid.

– Jag befinner mig kort och gott där skyddspersonen befinner sig. Vare sig det rör sig om ett formellt uppdrag eller ett privat ärende så är vi livvakter med som den yttersta skyddsåtgärden. En del av jobbet är planering och samverkan med Polismyndigheten. Om skyddspersonen ska ut och äta på restaurang är det upp till oss att rekognosera och vidta de skyddsåtgärder vi finner relevanta. Om vi ska ut på en dörrknackning eller torgmöte rekognoserar vi området och gör bedömningar om vi behöver ha med oss uniformerad polis eller om det räcker med oss livvakter. Sen finns det tillfällen när vi inte hinner rekognosera och då gäller det att vara flexibel, uppfinningsrik och mentalt förberedd. Hur en vanlig arbetsdag ser ut för mig som livvakt beror mycket på vilken skyddsperson jag jobbar med.

Säkerhetspolisen ansvarar för säkerheten kring den centrala statsledningen vilket bland annat är delar av kungafamiljen, riksdagens ledamöter, statsministern och övriga statsråd.

– När jag jobbar med politiker är det ju vanligt att människor vill komma fram och prata med dem, och de i sin tur vill träffa och prata med väljare. Detta är inte något vi sätter några begränsningar för, men man lär känna sin skyddsperson efter ett tag och vet vilka situationer de är bekväma med och inte.

 Ingen dag är den andra lik

Att få vistas i olika miljöer som man annars inte skulle ha haft tillträde till är det som Anna uppskattar mest med jobbet som livvakt.

– Det är kul med kontrasterna, att det är så högt och lågt och olika från en dag till en annan. Vissa dagar kan det vara väldigt mycket att göra och allting går i ett, för att dagen efter vara mer luft i schemat och därmed lämna plats åt planering, rekognosering, träning och återhämtning.

– Sedan jag började på Säkerhetspolisen har jag aldrig känt att det inte känns roligt och inspirerande att gå till jobbet. Även om det ibland finns dagar som är extra intressanta och stimulerande, så är jobbet i grund och botten alltid kul.

Utbildning och vidareutbildning

Anna beskriver att det finns en god förståelse för individens livssituation och en flexibilitet när det gäller arbetstidsplaneringen, vilket gör det lättare att kombinera arbetsliv och familjeliv jämfört med hennes förra arbetsplats. Där hon jobbade som treskiftsarbetande ingripandepolis.

– I slutet av grundutbildningen gick vi igenom hur ens livssituation såg ut och vilket uppdrag som skulle passa bäst utifrån ens individuella förutsättningar. Jag har tre små barn, så för mig är det viktigt att ha ett jobb som går att kombinera med allt vad småbarnslivet innebär, men som fortfarande är utvecklande och stimulerande. Jag har hittills aldrig blivit besviken på livvaktsjobbet, tvärtom så trivs jag ännu bättre än jag hade förväntat mig.

Som livvakt vid Säkerhetspolisen är det viktigt att du kan ta stort eget ansvar och har ett gott omdöme när det gäller att värdera och bedöma situationer. Kontinuerlig vidareutbildning ger dig möjlighet att utvecklas och att fördjupa dina specialistkunskaper.

– Som färdigutbildad livvakt får du kontinuerlig vidareutbildning inom bland annat konflikthantering, vapen, taktik, sjukvård och närkamp. Stora delar av arbetstiden består av övning och fortbildning. Det finns dessutom mycket bra förutsättningar för att träna på arbetstid.

"Rekryteringen och antagningen till att bli livvakt är en lång men väldigt lärorik process".

Goda utvecklingsmöjligheter

För att bli livvakt ska man ha en polisexamen och ha jobbat som polis ett tag. Även om man rent formellt lämnar Polismyndigheten och går över till en annan myndighet när man börjar arbeta som livvakt, slutar man inte att vara polis betonar Anna.

– Vi är fortfarande poliser och har ingripandeskyldighet. Vi befinner oss mycket ute på vägar och publika miljöer och bevittnar därför både brott, olycksfall, trafikolyckor, där vår kompetens som poliser kan komma till nytta. Utifrån vad uppdraget vi befinner oss på består av, är vi alltid måna om att hjälpa till och ingripa i den mån vi kan. De flesta som en gång blir polis är ju det i hjärtat, och det är inget som försvinner bara för att man blir livvakt.

Inom Säkerhetspolisen finns det även väldigt goda utvecklingsmöjligheter inom både livvaktsjobbet och myndigheten. Arbetsgivaren är bra på att ta tillvara de kunskaper du har med dig in i verksamheten och att uppmuntra de intressen du har för vidareutveckling anser Anna.

Erik – tio år som livvakt

Erik jobbar med en skyddsperson på regeringssidan men har utöver det ett instruktörsuppdrag. Sedan han började på Säkerhetspolisen 2014 har han hunnit prova på att arbeta i ett flertal olika grupper.

– Att utvecklas och att utveckla andra, är något vi får stora möjligheter till. Huvuduppdraget är såklart som livvakt, men är man intresserad och driven kan man verka som instruktör eller ingå i någon av våra andra grupper. Då våra uppdrag är av skiftande karaktär, med anledning av hur våra skyddspersoner lever sina liv, har vi på personskyddet grupper för bland annat båt, skidåkning och det förstärkta livvaktsskyddet.

– Jag trivs hur bra som helst! Det är ett väldigt intressant yrke, med en väldig bredd men också en intressant spets. Alla duktiga kollegor och samlad kompetens stimulerar en att utvecklas och lära nytt.

En aktiv arbetsvardag

Livvakterna är några av de mest synliga medarbetarna på Säkerhetspolisen. De blir ofta myndighetens ansikte utåt när de syns i olika sammanhang med sina skyddspersoner. Och många är nyfikna på jobbet.

– Det är ganska vanligt att människor kommer fram och ställer frågor om jobbet. Många vet inte ens att vi är poliser som jobbar vid Säkerhetspolisen, vissa tror att vi är anställda av partiet som skyddspersonen företräder. Många har en bild av att livvaktsyrket till stor del handlar om att stå och vänta. Men jag vill betona att det är väldigt sällan vi bara väntar, utan vi kan fylla tiden med annat.

– Vi är väldigt aktiva. Det är inte så ofta som det är dötid där man sitter och väntar. Ofta behöver vi åka och förbereda oss för nästa programpunkt till exempel. Planering och logistik är en viktig del av arbetet. Det behövs för att både säkerheten och arbetsmiljön ska fungera. Sedan har vi också bra verktyg för att hålla oss på tå, vi har även vidareutbildningar och möjlighet till träning på arbetstid. Det är sällan man har långtråkigt på den här arbetsplatsen.

Tuff men verklighetsnära grundutbildning

Erik hade tänkt på livvaktsyrket redan när han gick på Polishögskolan, vilket var en av anledningarna till att han sökte. Han ville även specialisera sig på vissa saker, exempelvis skytte, närkamp och taktisk bilkörning.

– Grundutbildningen är den bästa utbildningen jag har gått. Den är jobbig både psykiskt och fysiskt, du har mycket att ta in och det är slitigt med alla träningsmoment, men den gav jättemycket. Jag upplevde inte heller att jag var bedömd under utbildningen, att det var ett hinder, utan mer att man blev pushad att utvecklas och bli bättre. Instruktörerna hade ett stort förtroende för oss och vi kände detsamma för dem.

– Utbildningen är väldigt verklighetsnära och har ett stort fokus på våra principer som vi jobbar efter. Jag kände redan när jag var klar med den att jag var redo för yrket som livvakt, samtidigt som mottagandet på gruppen är viktigt.

Högt förtroende från skyddspersoner

Förutom de formella kraven bör man ha en stabil personlighet och fingertoppskänsla för att bli livvakt menar Erik.

– Vi kommer väldigt nära våra skyddspersoner och får ett högt förtroende. För att göra ett proffsigt jobb behöver man ha en bra fingertoppskänsla för hur man hanterar olika situationer. Det handlar om de sociala kontakterna med skyddspersonen, med myndigheterna, företagen och organisationerna. En annan viktig egenskap är stresshantering. Du måste vara bra på att hantera stressiga situationer i vardagen men också i krissituationer. Det är något du behöver ha med dig när du söker för det tar ganska lång tid att träna upp det.

– När jag ser tillbaka på mina år som livvakt hittills är det jobbresorna med kollegorna jag minns mest. Man kommer varandra väldigt nära. Kamratskapet med kollegorna är det jag tar med mig från tiden här. Det är också det som får mig att orka mer. Jag trivs bra med kamraterna och får energi av mina kollegor.