Säkerhetspolisen 2024/2025
Skyddet
Resor till krigszoner
Under de senaste åren har flera skyddspersoner i centrala statsledningen rest till Ukraina. För att Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet ska kunna upprätthålla skyddet under dessa och andra resor till högriskområden krävs att en rad olika kompetenser samverkar.
Säkerhetspolisen har personskyddsansvar för den centrala statsledningen. Det förstärkta livvaktsskyddet är en del av Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet som används vid resor till krigs- och konfliktzoner. Beslut om förstärkt livvaktsskydd utgår bland annat från en hotbildsbedömning av platsen dit resan ska gå.
– Varje resa som kräver ett förstärkt livvaktsskydd består av dem som genomför själva insatsen samt en insatsledare. Dessutom skapar vi en stab bestående av en rad olika kompetenser som stöttar under insatsen. Bland annat ingår analytiker som inför resan samverkar både med nationella och internationella partners för att inhämta information som ingår i hotbildsbedömningen som tas fram, säger Lina*, chef för Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet.
Hotbildsbedömningen är en viktig grund inför en resa men även under genomförandet för att säkerställa en aktuell lägesbild. Varje resa som sker är noga planerad och vid genomförandet har Säkerhetspolisens stab en hög beredskap för oförutsedda händelser.
– Att resa till konfliktzoner, eller till krigszoner som vi gjort de senaste åren, är farligt. Därför utgår vi från ett strukturerat och formellt koncept för hur resor ska genomföras, allt för att de ska ske på ett så säkert sätt som möjligt. Vi har genomfört ett antal sådana här resor vilket gör att vi byggt upp en erfarenhet. Under dessa resor är samverkan med destinationslandet av stor vikt, säger Lina.
Ett högt underrättelsehot
Säkerhetspolisen bedömer att det föreligger ett mycket stort underrättelsehot i Ukraina där risken att avlyssnas är en påtaglig risk. Ryssland har intresse och förmåga att bedriva underrättelseinhämtning mot skyddspersonerna och deras medarbetare i Sverige och utomlands. Genom bland annat signalspaning och cyberangrepp kan Ryssland få tillgång till information som har bäring på svensk säkerhet och politiskt beslutsfattande.
– Det är viktigt att vara medveten om risken att underrättelseinhämtning pågår och genom olika åtgärder begränsa möjligheterna att Ryssland får åtkomst till kritisk information. Detta är något vi tar hänsyn till i vårt arbete, säger Lina.
* Lina är fingerat namn.