Sverige används som scen för omvärldens konflikter. Hotet från främmande makt och våldsbejakande extremism är påtagligt.
Terrorhotet mot Sverige är alltjämt högt. Samtidigt ses tendenser till ett diversifierat terrorhot.
Våldsbejakande extremister i Sverige ägnar sig framförallt åt olika typer av stödjande verksamhet. Det rör sig om radikalisering, rekrytering och finansiering av terroristorganisationer utomlands. Säkerhetspolisen har utrett flera ärenden som lett till fällande domar.
Säkerhetspolisen ser ett fortsatt författningshot mot Sverige där bland annat antistatliga rörelser riskerar att utmana och försvaga den svenska demokratin. Genom både lagliga och olagliga metoder försöker den här typen av aktörer skapa motsättningar i Sverige.
Främmande makt bedriver omfattande olovlig underrättelseverksamhet i och mot Sverige. I syfte att kunna bedriva dolda och förnekbara underrättelse- och påverkansaktiviteter använder främmande makt agenter och ombud i Europa och i Sverige. Redan existerande strukturer i samhället utnyttjas och agerandet sker både långsiktigt och opportunistiskt.
Under 2024 skedde ett flertal händelser som fått stor medial uppmärksamhet och som ibland beskrivits som hybridhot. Det har handlat om cyberangrepp, drönarflygningar och kabelbrott i Östersjön. Säkerhetspolisen har bedrivit ett omfattande underrättelsearbete och i vissa fall också utredningsarbete kopplat till dessa händelser.
Västerländsk kunskap och teknik är högt prioriterat av främmande makts säkerhets- och underrättelsetjänster. Anskaffning sker för att få tillgång till kunskap och teknik som behövs i krigföring men kan även nyttjas för mer långsiktiga strategiska syften.
Sedan lagen om utländska direktinvesteringar trädde i kraft i december 2023 har Sverige begränsat möjligheterna för främmande makt att genomföra skadliga direktinvesteringar.
Genom riktade cyberangrepp kan främmande makt få tillgång till information med bäring på Sveriges säkerhet, politiskt beslutsfattande eller annan information som kan användas i kartläggnings- eller påverkanssyfte. Måltavlor för angreppen kan vara myndigheter, men även enskilda personer såsom beslutsfattare eller oppositionella.
På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.
Stäng