Sveriges säkerhet fortsätter att påverkas av en orolig omvärld.
Det finns en risk att det allvarliga säkerhetsläget kan komma att försämras ytterligare och att det kan ske på ett sätt som är svårt att förutse. Det är därför viktigt att vi följer utvecklingen, gör bedömningar av enskilda händelser och uppmärksammar gradvisa försämringar. Tillsammans ska vi fortsätta att stärka säkerheten och motståndskraften, både i nationell och internationell samverkan.

Det är viktigt att vi inte normaliserar det nya läget. Utvecklingen i Sverige och omvärlden visar hur svårbedömda och komplexa hoten är och hur de i allt större utsträckning sammanflätas och går in i varandra. Under de senaste åren har vi sett hur storpolitiska skeenden eller konflikter mellan andra länder också tar sig uttryck i Sverige. Främmande makt använder vårt öppna samhälle för att slå split, skapa oro eller utföra våldshandlingar som inte alltid är riktade mot Sverige utan mot andra länders intressen som finns här. Sveriges inträde i Nato gör oss säkrare, men kan också innebära ett förändrat och förstärkt underrättelse­intresse från framför allt Ryssland.

Flera gånger under det senaste året har det skett olika former av incidenter som cyberangrepp, dataintrång, drönarflygningar och uppmärksammade kabelbrott i Östersjön. Det är viktigt att vi är uppmärksamma på det som sker och är beredda att agera när det behövs. Samtidigt måste vi behålla lugnet och i så stor utsträckning som möjligt ta reda på fakta. För snabbt dragna slutsatser riskerar att gynna de krafter som inte vill Sverige väl.

Det diversifierade terrorhotet handlar också om att vi har sett handlingar i Sverige och i Europa där länder som Ryssland och Iran är bakomliggande anstiftare och förmår personer, ofta ungdomar, att genomföra våldsdåd som kan rubriceras som terrorism eller i en europeisk kontext, sabotage. I vissa fall kan man tala om förbrukningsagenter som rekryteras och instrueras via sociala plattformar för enstaka handlingar eller uppdrag. Vad som sedan händer med dessa personer när jobbet är gjort bryr man sig i många fall inte om. Ett liknande sätt används av den grova organiserade brottsligheten i Sverige.

Viktigt skydda den svenska förmågan

Hoten mot Sverige handlar också om tillgång till forskning, innovation och naturtillgångar. I den globaliserade värld som vi lever i är internationell samverkan och utbyte viktigt och nödvändigt, även för att utveckla den svenska förmågan och välfärden. Men, det måste ske på ett balanserat sätt och med ett väl utvecklat säkerhetstänk. Svensk kunskap ska inte användas för att öka främmande makts förmåga, exempelvis kopplat till militära ändamål. En viktig del i vårt arbete som nationell säkerhetstjänst är att i dialog med andra öka medvetenheten och kunskapen kring hot och sårbarheter för att andra ska kunna vidta åtgärder. Här arbetar vi kontinuerligt med att nå ut till svenska lärosäten, svensk industri och näringsliv.

Det allvarliga säkerhetsläget ökar behovet av skydd. Ett svenskt Natointräde och uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret är viktiga steg för att öka säkerheten och motståndskraften i Sverige. Samtidigt vet vi att det sedan tidigare finns brister i säkerhetsskyddet och att det i stärkandet av totalförsvaret kan uppstå nya sårbarheter och ömsesidiga beroenden. Vi behöver därför fortsatt ha fokus på säkerhetsarbetet. I vårt arbete riktar vi oss framför allt till säkerhetskänslig verksamhet. Men hoten berör samtliga samhällsviktiga verksamheter. Alla behöver prioritera säkerhets­skyddet för att vi ska kunna bygga motståndskraft.

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen skapar stora möjligheter som vi som land givetvis ska ta till oss. Men för att bygga säkerhet och motståndskraft behöver vi också vara medvetna om de hot och sårbarheter som den tekniska utvecklingen och digitaliseringen för med sig.

Cyberangrepp är ett viktigt verktyg i främmande makts verktygslåda. Det används både riktat mot enskilda personer och för att bygga upp anonymiseringsnätverk för att genomföra angrepp där den bakomliggande aktören är svår eller omöjligt att attribuera.

För att vi ska kunna bedriva vårt arbete som nationell säkerhetstjänst på bästa sätt är relevant lagstiftning en helt central förutsättning. De senaste åren har en del lagstiftning exempelvis inom säkerhetsskyddsområdet utvecklats och förbättrats. Ett annat exempel är lagen om utländska direktinvesteringar som tillkommit. Detta har gjort att vi inom några områden har fått en utökad förmåga att reducera sårbarheter och hantera de hot som riktas mot Sverige.

Däremot har lagstiftningen inte hängt med i förhållande till den tekniska utvecklingen. Detta medför bland annat att Säkerhetspolisen idag saknar möjligheter att hantera information på ett sätt som krävs för att möta dagens hotbild. Även här pågår en utredning som under våren kommer att presentera ett förslag om hur Säkerhetspolisen i framtiden ska kunna samla in, behandla och spara information på ett ändamålsenligt sätt.

Samarbete helt nödvändigt

I allvarstider blir behovet av samarbete än viktigare. Ett starkt samarbete med nationella och likasinnade internationella partners är helt nödvändigt för att skapa en bra lägesbild och för att kunna agera när det behövs. När hotbilden blir mer komplex behöver befintliga samarbeten stärkas och nya skapas.

På Säkerhetspolisen präglas arbetet av det allvarliga säkerhetsläget och vikten av vårt uppdrag. Varje dag ställs medarbetare inför svåra frågor där beslut behöver fattas trots att underlaget är otillfredsställande. Mycket behöver hanteras skyndsamt, samtidigt som annat kräver tålamod och uthållighet. Även internt behöver vi arbeta på nya sätt för att möta den alltmer komplexa hotbilden. Tillsammans tar vi oss an dessa utmaningar, utifrån all kunskap och erfarenhet som finns samlad på Säkerhetspolisen.