Främmande makt och kriminella aktörer försöker utnyttja sårbarheter för att få del av skyddsvärd information. God personalsäkerhet är en grundpelare för att förhindra det

Regeringen har tillsatt flera utredningar som syftar till att skärpa reglerna för att kontrollera personal som arbetar i säkerhetskänslig verksamhet eller som innehar känsliga roller i för samhället kritiska funktioner. Bland annat har flera förslag presenterats som syftar till att öka rättssäkerheten och skapa en tydligare reglering på personalsäkerhetsområdet, däribland en ny bestämmelse för att klargöra vilka omständigheter som normalt bör utredas vid en säkerhetsprövning. Det kan handla om att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Ett annat syfte är att utreda eventuella sårbarheter som skulle kunna göra att en person hamnar i en utsatt situation och blir sårbar för påtryckningar.

– Att personalsäkerheten stärks genom att det kommer ny lagstiftning på området är något vi på Säkerhetspolisen välkomnar. Det senaste årets ­utveckling både i omvärlden och i det svenska samhället skapar följdverkningar för verksamhetsutövare inom säkerhetskänslig verksamhet. Det handlar både om att förhålla sig till nya typer av hot och att ta höjd för ny lagstiftning på området, säger Jessica* som jobbar med säkerhetsskydd vid Säkerhetspolisen.

Sveriges inträde i Nato innebär att en växande skara verksamhetsutövare inom säkerhetskänslig verksamhet får tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade Natouppgifter. Ur ett personalsäkerhetsperspektiv ställer det i första hand krav på utbildning i gällande regelverk.

Registerkontroller del av säkerhetsprövning

En verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska genomföra säkerhetsprövning av personal som deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. En del i säkerhetsprövningen är den register­kontroll som utförs av Säkerhetspolisen. Registerkontroll utförs efter ansökan från de myndigheter, regioner, kommuner samt övriga verksamhetsutövare som har rätt att fatta beslut om placering i säkerhetsklass.

– Här är det viktigt att Säkerhetspolisen blir informerad när det sker förändringar som påverkar registerkontrollen. Det kan handla om att en person byter tjänst, inte längre är aktuell för registerkontroll eller att uppgifter om medkontrollerade behöver uppdateras. Detta för att det annars finns risk att personer kontrolleras felaktigt eller inte kontrolleras när de borde. Att så inte sker är ett ansvar som ligger på verksamhetsutövaren, säger Jessica.

Vid utfall i registerkontrollen informeras verksamhets­utövaren efter beslut av Säkerhets- och integritets­skyddsnämnden (SIN). Det är verksamhetsutövaren som därefter har ansvar att fatta beslut om en persons lämplighet i det enskilda fallet.

– Personalsäkerheten utmanas dagligen på nationell, regional och lokal nivå. I takt med att det sker förändringar på lagstiftningsområdet inom verksamhetsskydd, det vill säga nivån under säkerhetsskydd, är det viktigt att det även finns en balans så att skyddet för det mest skyddsvärda följer utvecklingen. Kommande utredningar och lagförslag kommer att innebära förändringar som påverkar både Säkerhetspolisen och övriga som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och förbättra förutsättningarna för att skydda Sveriges säkerhet, säger Jessica.

* Jessica är ett fingerat namn.