Säkerhetspolisen 2024/2025
Hotet
Antistatlighet del av ett författningshot
Säkerhetspolisen ser ett fortsatt författningshot mot Sverige där bland annat antistatliga rörelser riskerar att utmana och försvaga den svenska demokratin. Genom både lagliga och olagliga metoder försöker den här typen av aktörer skapa motsättningar i Sverige.
_1200.jpg)
Säkerhetspolisen ser att det finns individer i Sverige som har uttryckt en vilja att på olaglig väg och genom våld förändra det demokratiska statsskicket.
Antistatliga rörelser, våldsbejakande extremister och främmande makt sprider desinformation, konspirationsteorier och propaganda på bland annat sociala medier. Genom att använda olika typer av plattformar når dessa aktörer ut brett, inte minst till barn och unga. Syftet med aktiviteterna är att öka misstron mot det svenska samhället, om möjligt spä på polarisering och i ett längre perspektiv öka radikalisering kopplad till den egna frågan eller ideologin. Retoriken som aktörerna använder sig av anspelar på upplevda och ibland faktiska oförrätter, ofta med förenklade budskap och utan kompletterande eller problematiserande perspektiv. Det förekommer att vissa grupper i samhället avhumaniseras. Tillsammans med budskapen förmedlas en lösning vars logiska slutsats ofta innebär våld.
Spridandet av den här typen av budskap och enkla lösningar innebär ingen eller endast begränsad påverkan på författningshotet mot Sverige. På längre sikt, och särskilt om budskapen blir mer vanligt förekommande och anammas av flera, kan effekterna dock bli mer allvarliga och urholka grundläggande demokratiska funktioner och värden.
Antistatlighet som författningshot
Säkerhetspolisen ser att det finns individer i Sverige som har uttryckt en vilja att på olaglig väg och genom våld förändra det demokratiska statsskicket. Många gånger kan dessa individer knytas till budskap som handlar om att staten och samhället inte är kapabla att leda landet eller hantera dess uppgifter i förhållande till medborgarna. I detta narrativ görs det gällande att en samhällskollaps kommer eller behöver inträffa och då kommer dagens makthavare och institutioner att stå handfallna. Individer som tar till sig och sprider den här typen av budskap anser att de, vid samhällets kollaps, behöver vara redo att ta över makten och ansvaret. I det fördolda vill den här typen av aktörer förbereda en alternativ samhällsstruktur, ibland inkluderande en egen ordningsmakt.
En betydande utmaning för Säkerhetspolisen när det gäller den här typen av långsiktiga författningshot mot demokratin, är att upptäcka när det finns en verklig avsikt att genomföra en samhällsomstörtande handling. En sådan typ av situation kan också vara av intresse för främmande makt att försöka utnyttja till sin egen fördel. Antistatliga rörelser kan då användas som ombud för att destabilisera ett samhälle och försöka påverka politiska beslut.
Denna typ av antistatliga fenomen eller trender är Sverige inte ensamt om. Under senare år finns det internationella exempel på när antistatliga krafter blandas med konspirationsteorier, extremism och våldsbejakande extremism och där individer gått från ord till handling. Sverige är inte immunt mot en sådan utveckling då idéerna även finns här.
I det rådande säkerhetsläget är det lätt att små händelser kan få situationer att blossa upp på ett sätt som kan vara svårt att förutse. Det är viktigt att inte spä på polariserande händelser då det kan utnyttjas av främmande makt och våldsbejakande extremister. Källkritik och att avstå från att sprida tveksamma budskap är centrala motmedel.