Främmande makt bedriver omfattande olovlig underrättelseverksamhet
i och mot Sverige. I syfte att kunna bedriva dolda och förnekbara underrättelse- och påverkansaktiviteter använder främmande makt agenter och ombud i Europa och i Sverige. Redan existerande strukturer i samhället utnyttjas och agerandet sker både långsiktigt och opportunistiskt.

Rysk säkerhetshotande verksamhet
i ett försämrat omvärldsläge

Rysslands bakomliggande syfte med den säkerhetshotande underrättelseverksamheten mot Sverige handlar i första hand om att underminera sammanhållningen inom Nato och mellan västallierade länder, att motverka västs stöd till Ukraina samt att kringgå sanktioner och att anskaffa teknik. Även uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret, förhållanden kring kritisk infrastruktur samt den ryska diasporan är prioriterade målval för Ryssland.

Ryssland har ett omfattande behov av västerländska produkter, komponenter och teknik för civil och militär industri. Ryssland både anskaffar teknik från Sverige och använder Sverige som ett transitland för att anskaffa teknik från andra västländer. För att kringgå sanktioner använder Ryssland metoder där de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna har en viktig roll.

De ryska säkerhets- och underrättelsetjänsternas agerande i Europa vittnar om ett allt mer offensivt och riskbenäget Ryssland. Vid underrättelseinhämtning använder de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna sig av en bredd av resurser och olika plattformar. Möjligheten att agera i Sverige, liksom i flertalet andra europeiska länder, har dock begränsats avsevärt till följd av utvisningar av underrättelseofficerare från europeiska länder. Detta har medfört att Ryssland har behövt anpassa sina inhämtningsmetoder. Säkerhets­polisen kan konstatera att det sedan en längre tid tillbaka finns indikationer på förändringar i den ryska säkerhets­hotande verksamheten som riktas mot Europa och mot Sverige

Sabotage och förbrukningsagenter

Flera europeiska länder har under 2024 pekat ut Ryssland som ansvarigt för sabotageverksamhet och incidenter såsom mordbränder och skadegörelse. Utvecklingen visar på en allt högre rysk acceptans för allvarliga konsekvenser, även med påverkan på liv och hälsa.

Under senare tid finns indikationer på att Ryssland i allt högre utsträckning använder sig av vad som kan kallas förbrukningsagenter, det vill säga personer som används för enstaka uppdrag. Dessa förbruknings­agenter rekryteras och instrueras huvudsakligen via sociala medieplattformar och används sedan för att utföra både enklare och mer komplexa sabotage- och påverkansoperationer i Europa. Vad som därefter händer med de här personerna är ur ryskt perspektiv ofta inte intressant.

Genom sabotage och andra incidenter försöker Ryssland skapa social och politisk oro bland annat i syfte att minska stödet för Ukraina hos befolkning och beslutsfattare i västländer. Beroende på hur kriget i Ukraina utvecklas kan också rysk riskbenägenhet att genomföra sabotage i Europa, inklusive Sverige, snabbt förändras. Säkerhetspolisen bedömer att det finns risk för att det genomförs sabotageverksamhet även i Sverige.

Kinesisk underrättelseverksamhet till stöd för globala ambitioner

Kina agerar långsiktigt för att stödja sina globala ambitioner. För att uppnå dessa använder de sig av en blandning av lagliga och olagliga metoder. De kinesiska säkerhets- och underrättelsetjänsternas verksamhet syftar till att inhämta information och påverka stater, anskaffa teknik och kunskap samt att utöva kontroll över kinesiska oppositionella.

Ett viktigt mål i Kinas globala ambitioner är att stärka landets ekonomi. Ett sätt att göra detta är att skapa olika former av beroenden mellan Kina och andra länder exempelvis genom att skapa kinesiska monopol i utvalda sektorer och värdekedjor. Detta sker ofta helt öppet och med lagliga medel såsom genom forskningssamarbeten, investeringar, uppköp, nyetableringar, handelsrelationer och olika typer av företagssamarbeten.

Det finns därtill ett kinesiskt behov av att förändra bilden av Kina i västvärlden. Kinesisk påverkans­verksamheten i Sverige riktas framföra allt mot den kinesiska diasporan, oppositionella och minoritetsgrupper. Säkerhetspolisen har kännedom om att personer i Sverige utifrån sin roll, exempelvis sin anställning, används i syfte att bedriva inhämtning men även för att kunna påverka i politiska frågor som på lång sikt är av vikt för den kinesiska staten.

Även cyberangrepp kan användas för att anskaffa eftertraktad kunskap och teknik. Säkerhetspolisen har kännedom om att kinesiska cyberhotaktörer har genomfört angrepp mot bland annat svenska försvars- och teknikföretag.

Etablerade samarbeten mellan Kina och Ryssland på olika områden medför även en risk att kinesisk teknik­anskaffning och underrättelseinhämtning kan vara till stöd för den ryska militära förmågan. I förlängningen kan Sveriges säkerhet därmed i allt större utsträckning komma att påverkas av dynamiken mellan världens stormakter.

Sverige en arena för iransk säkerhetshotande verksamhet

Det grundläggande målet för Iran är att säkra och stärka den egna regimen. Detta är nära sammankopplat med viljan att skydda det egna landet från upplevda yttre hot och att kringgå sanktioner. Dessa prioriteringar påverkar den säkerhetshotande verksamhet som de iranska säkerhets- och underrättelsetjänsterna bedriver mot Sverige.

En central del handlar om att kartlägga och motverka oppositionella rörelser och den iranska diasporan, oavsett var de befinner sig i världen. Påtryckningar och hot riktas både mot oppositionella och mot deras familjemedlemmar. Iranskt medborgarskap men också resor till landet samt släktskap och ägande i Iran utgör potentiella sårbarheter. Dessa sårbarheter kan iransk underrättelsetjänst försöka utnyttja för att komma över information eller påverka individer i en för Iran gynnsam riktning.

Säkerhetspolisen har under det senaste året sett ökade aktiviteter från Iran i Sverige, där Iran har använt sig av kriminella nätverk för att utföra våldshandlingar mot israeliska intressen eller mot grupper och personer som uppfattas som ett hot.

Tillvägagångssättet med att utnyttja kriminella aktörer är i sig inte något nytt eller unikt för Iran, men det har inte tidigare skett i den omfattning som setts under det senaste året. Det har heller inte tidigare involverat så pass unga aktörer som flera gånger varit fallet under 2024.

Iran har även ett intresse av att anskaffa teknik och kunskap i Sverige samt på andra sätt kringgå och motarbeta sanktionerna mot landet. Det kan exempelvis handla om att inhämta information och kunskap genom svenska lärosäten, samt anskaffning av produkter med dubbla användningsområden.