Flera säkerhetspolitiska händelser i omvärlden har under de senaste åren påverkat Sveriges säkerhet på ett sätt som inte setts på lång tid. Det ryska anfallskriget mot Ukraina och konflikten i Mellanöstern påverkar även på olika sätt hotbilden mot Sverige och svenska intressen. Säkerhetspolisen ser att det finns en reell risk att säkerhetsläget kommer att försämras ytterligare.

– Hotet från främmande makt och från våldsbejakande extremister har koppling till konflikter i omvärlden där Sverige används som en arena, säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisen bedömer att Sverige behöver fortsätta att ha förmåga att förhålla sig till en omvärld som i allt högre grad präglas av en konfrontation mellan stormakter. Stater som Ryssland, Kina och Iran samverkar och försöker påverka den regelbaserade världsordningen. Samtidigt riskerar sårbarheter som finns i det svenska samhället att utnyttjas och utmanas i händelse av ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

Sveriges geografiska läge, eftertraktade naturresurser och en infrastruktur som delas med andra länder kan påverka främmande makts säkerhetshotande verksamhet i Sverige.

– Sverige är en del av väst och en del av Nato vilket bidrar till en ökad säkerhet. Men de skyddsvärden som finns i Sverige, som är av vikt både för oss och för våra allierade, ger även upphov till underrättelsebehov och intresse från främmande makt. Det handlar exempelvis om teknikanskaffning, strategiska förvärv men även tänkbara mål för sabotage. Vi måste vara beredda att både agera snabbt och med eftertanke, säger Fredrik Hallström.

För att motverka säkerhetshotande verksamhet riktad mot Sverige samverkar Säkerhetspolisen med nationella och internationella partners och myndigheter, och har även en kontinuerlig dialog med forskar­samhället och näringslivet.

– Det är viktigt att vi inte bara riktar fokus mot hoten, vi måste även reducera sårbarheter som finns i Sverige. Det handlar om att skydda det skyddsvärda samtidigt som vi identifierar och motverkar hotaktören. Det här gör Sverige säkrare och samtidigt svårare att angripa. Att många samhällsaktörer det senaste året vidtagit en rad säkerhetshöjande åtgärder bidrar till att risken för olika angrepp minskar. Det är en kritisk framgångsfaktor att detta arbete fortsätter med full kraft, säger Fredrik Hallström.

Ryssland största hotet

Ryssland kvarstår som det dimensionerande hotet mot Sverige. Rysk säkerhetshotande verksamhet som bedrivs mot Sverige riskerar att hota flera skyddsvärden med bäring på nationell säkerhet, inte minst kopplade till Sveriges territoriella integritet och politiska suveränitet. Utvecklingen sedan Rysslands invasion av Ukraina visar dessutom på ett mer riskbenäget Ryssland som i sitt agerande i större utsträckning accepterar risk för liv och hälsa.

En viktig del i Rysslands säkerhetshotande verksamheter mot västvärlden är hybridaktivitet i syfte att verka destabiliserande, agera vilseledande, skapa oro och flytta fokus.

– Det är viktigt att inte dra förhastade slutsatser av enskilda händelser. En spontan eller ogenomtänkt reaktion på en händelse kan mycket väl vara precis det som främmande makt strävar efter att uppnå. För att förstå vad som sker och för att kunna förstå vem som ligger bakom en incident behöver vi ha förmågan att agera snabbt men inte förhastat. Vikten av nationell och internationell samverkan i syfte att säker­ställa tillförlitliga bedömningar efter olika incidenter kan inte nog underskattas, säger Fredrik Hallström.

När främmande makts förmåga höjs till följd av samarbete mellan regimer får det en påverkan på hotet mot Sverige. Även användandet av ombud i syfte att genomföra angrepp mot mål i Sverige har fått en tydlig påverkan på hotet. Under året har Säkerhets­polisen agerat mot olika säkerhetshot för att både begränsa handlingsutrymmet och möjlig­heten att verka i Sverige för såväl främmande makt som för vålds­bejakande extremister.

– Det är viktigt att vi tar ansvar för framtiden och gör det svårt för hotaktörer att verka i och mot Sverige. Även om det tas flera olika initiativ till ny lagstiftning som kommer att hjälpa oss att agera mot säkerhetshot har vi dessvärre svårt att kunna göra det med tillräcklig handlings­kraft i vissa delar. En del av den lagstiftning som berör våra verksamhetsområden behöver upp­dateras eftersom omvärlden och hoten förändrats, exempelvis tillgången till krypterad information online, säger Fredrik Hallström.

Ett mångfacetterat hot

Terrorgrupper utnyttjar digitala plattformar och gamingmiljöer för att nå yngre målgrupper. Vålds­bejakande budskap online är ofta utformade för att locka unga individer. Genom att sprida budskap där unga vistas och som ofta påminner om våldsamma dataspel eller actionfilmer, videor, musik och memes, radikaliseras och mobiliseras yngre personer. Säkerhetspolisen hanterar ärenden med barn som inte ens nått tonåren.

– Ofta lockas unga av våldet som ideologi samtidigt som radikaliseringsprocessen går allt fortare. Utöver onlineproblematiken är även aktivklubbar inom den våldsbejakande högerextremismen ett växande fenomen i Europa som framför allt lockar till sig yngre, säger Fredrik Hallström.

Samtidigt ser Säkerhetspolisen hur överlappningar mellan våldsbejakande extremism, antietablissemangs­rörelser och konspirationsteorier kan innebära att ideologiskt motiverat våld mot meningsmotståndare riskerar att bli vanligare på sikt. En ökad polarisering i Sverige kan innebära en ökad acceptans för hot, hat och våld samtidigt som det skapar en grogrund för våldsbejakande extremism.

– Starka motsättningar mellan meningsmotståndare riskerar att skapa en polarisering och därmed en sårbarhet som kan utnyttjas av hotaktörer. Genom att sårbarheter i det svenska samhället används för att bedriva säkerhetshotande verksamhet ser vi risk för en tillväxt till våldsbejakande extremism. Här måste vi även vara vaksamma på hur den internationella utvecklingen av våldsbejakande högerextremism påverkar miljöerna i Sverige, säger Fredrik Hallström.