Terrorhotet mot Sverige är alltjämt högt. Samtidigt ses tendenser till ett diversifierat terrorhot.

Delvis på grund av de uppmärksammade koranbränningarna och den desinformationskampanj som framställde Sverige som islamfientligt, omnämndes Sverige specifikt som målval i propaganda från internationella islamistiska terrororganisationer under 2023. Säkerhetspolisen hanterade en stor mängd hot om attentat. Under 2024 har Sverige återgått till att i likhet med många andra västländer betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat, och fokus för internationella terrororganisationer har skiftat till kriget mellan Israel och Hamas.

Säkerhetspolisen bedömer liksom tidigare att attentats­­hotet mot Sverige främst utgörs av ensam­agerande individer eller en mindre grupp som motiveras av en våldsbejakande islamistisk eller en våldsbejakande högerextrem ideologi och som agerar med enkla medel mot lättillgängliga målval.

Under 2024 har Säkerhetspolisen utrett flera olika ärenden med kopplingar till terrorism. I februari 2025 dömdes en man bland annat för grovt deltagande i terroristorganisation vilket är första gången som någon döms för ett sådant brott sedan lagen infördes 2023.

I ett annat fall greps fyra personer misstänkta för deltagande i terroristorganisation, förberedelse till terroristbrott och grovt vapenbrott. Utredningen omfattar såväl misstänkta internationella kopplingar till terroristorganisationen Islamiska staten, IS, som till den organiserade brottsligheten i Sverige. De dömdes för deltagande i terroristorganisation men friades för förberedelse till terroristbrott. Tre av dem dömdes även för grovt vapenbrott. Domen har ännu inte vunnit laga kraft.

Hotdrivande faktorer i omvärlden

Utvecklingen i omvärlden har över en längre tid haft en påverkan på attentatshotet mot Sverige. När aktörer utnyttjar oro och spänningar i det svenska samhället för att nå sina egna syften får det en påverkan på Sveriges säkerhet. När våldsbejakande propaganda blir alltmer lättillgängligt och i viss mån normaliseras riskerar det att leda till en ökad mottaglighet för radikaliserade budskap. Detta kan användas av olika aktörer för att underblåsa sociala spänningar och verka polariserande. Det kan även bidra till att fler individer, särskilt unga personer, radikaliseras och i värsta fall utvecklar en avsikt till attentat. Under senare år kan Säkerhetspolisen se hur våldsbejakande extremistiska aktörer i vissa fall sluter upp kring enskilda omvärldshändelser snarare än utifrån en enhetlig och gemensam ideologi.

– Idag ser vi att våldsbejakande extremister i allt högre utsträckning påverkas av omvärldshändelser snarare än tydliga ideologiska frågeställningar. När det gäller den våldsbejakande islamistiska miljön är det framför allt den så kallade LVU-kampanjen, koranbränningar och kriget mellan Israel och Hamas som har varit hotdrivande. Vi kan särskilt se att den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige tydligt har påverkats som en följd av kriget i Mellanöstern, säger Kim* som är analytiker vid Säkerhetspolisen.

Under 2010-talet såg Säkerhetspolisen att ett stort antal personer reste till konfliktområdet i Syrien och Irak för att där ansluta sig till framför allt IS. Idag är den här typen av resor inte lika vanliga, men det finns alltjämt en vilja hos vissa individer att resa. Under 2024 åtalades två personer för försök till terrorfinansiering och för att ha försökt att resa för att ansluta sig till IS i utlandet.

Våld som ideologi

Hos unga högerextrema finns ofta en förmåga till att begå våldsdåd men inte alltid med samma uttalade avsikt som kan ses inom den våldsbejakande islamistiska miljön. Säkerhetspolisen ser att hotet från den traditionella våldsbejakande och organiserade högerextrema miljön minskar. En del av förklaringen kan ligga i att de narrativ och budskap som tidigare varit begränsade till våldsbejakande högerextrema kretsar har blivit alltmer normaliserat och används av flera aktörer som i sig inte är våldsbejakande, exempelvis på sociala medier.

– Att budskapen används av fler har bidragit till att minska attraktionskraften hos traditionella vålds­bejakande högerextrema organisationer. Samtidigt ser vi att unga lockas av våldet som ideologi, och där är det många som tar delar av den högerextrema ideologin till sig, säger Kim.

Säkerhetspolisen ser att unga som radikaliseras online blir allt yngre och hanterar ärenden med barn som inte ens nått tonåren. Ofta tas den första kontakten via sociala medier och därifrån flyttas sedan interaktionen över till mindre och mer slutna forum där mer radikala krafter finns.

– Hos unga finns ofta inte ett färdigutvecklat konsekvenstänk och när en radikaliseringsprocess väl har påbörjats kan en övertygelse utvecklas snabbt. Ofta är det primärt våldsanvändandet som fascinerar. Vi ser också att i de fall unga utför eller planerar attacker kan det förutom ideologi vara andra drivkrafter som ligger bakom, säger Kim.

Främmande makt som bakomliggande aktör

Parallellt med utvecklingen inom våldsbejakande extremism ser Säkerhetspolisen tendenser till ett förändrat hot där främmande makt i högre utsträckning är anstiftare eller bakomliggande aktör. Främmande makt använder sig av ombud, exempelvis kriminella nätverk, för att utföra våldshandlingar eller genomföra attentat i Sverige. Våldshandlingarna eller attentaten är inte nödvändigtvis riktade mot Sverige utan kan handla om att en internationell eller regional konflikt flyttar till svensk mark och att det därigenom sker en överföring av hotet.

– Genom att främmande makt understödjer eller anstiftar attentat i Sverige förändras även hotbilden. Främmande makt använder sig av ombud som oftast inte har en ideologisk motivbild eller djupare förståelse för varför de utför ett attentat. Det gör att vi måste se på attentatshotet från flera olika vinklar och på delvis nya sätt. Vi ser även att främmande makt agerar när tillfälle ges och mot sårbarheter som uppstår, säger Kim vid Säkerhetspolisen.

*Kim är ett fingerat namn