Personalsäkerhet

Syftet med personalsäkerhet är att förebygga att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i en verksamhet där de kan få tillgång till känsliga uppgifter. Personalsäkerhet handlar också om att säkerställa att de personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.

Säkerhetsprövning och utbildning

Säkerhetsprövning ska göras innan en person, genom anställning eller på något annat sätt, deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med prövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal med de intressen som ska skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Ett annat syfte är att utreda eventuella sårbarheter som skulle kunna göra att personen hamnar i en utsatt situation och blir sårbar för yttre påtryckningar.

Säkerhetsprövningen görs vanligen av den som ska anställa eller anlita personen i fråga.

Säkerhetsprövningens omfattning beror på vilken säkerhetsklass anställningen eller deltagandet är placerat i. Säkerhetsprövningen grundar sig på:

• en säkerhetsprövningsintervju
• uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser
• registerkontroll, om anställningen är placerad i säkerhetsklass
• en särskild personutredning, om anställningen är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2.

Säkerhetsprövningen ska följas upp under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Syftet är att behålla och fördjupa personkännedomen. Den som är ansvarig för den säkerhetskänsliga verksamheten ska se till att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Behovet av utbildning ska också följas upp löpande.

Säkerhetsklass

En anställning eller ett deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska i vissa fall placeras i säkerhetsklass. Det finns tre säkerhetsklasser. Om anställningen ska placeras i säkerhetsklass och vilken säkerhetsklass anställningen i så fall placeras i beror på i vilken utsträckning personen får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet personen kan orsaka genom sin anställning eller sitt deltagande.

• I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
• I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
• I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.

För säkerhetsklass 1 och 2 krävs svenskt medborgarskap om anställningen är vid en statlig myndighet, region eller kommun.

Registerkontroll

Säkerhetspolisen utför registerkontroller på begäran av myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer. Registerkontrollen kan utgöra en del av säkerhetsprövningen.

Registerkontroll innebär att Säkerhetspolisen kontrollerar personen mot bland annat belastnings- och misstankeregistret.

Säkerhetspolisen genomför själva registerkontrollen. Om uppgifter om personen förekommer i något av de register som kontrolleras är det Registerkontrolldelegationen, som är en del av Säkerhets- och integritetskyddsnämnden, som beslutar om uppgiften ska lämnas ut eller inte till den arbets- eller uppdragsgivare som har ansökt om kontrollen.

Registerkontrolldelegationen beslutar även om den kontrollerade personen ska få möjlighet att ta del av uppgifterna och yttra sig om dem innan de eventuellt lämnas ut till arbets- eller uppdragsgivaren. Om uppgifterna lämnas ut blir dessa en del av underlaget i arbets- eller uppdragsgivarens säkerhetsprövning inför anställningen.

Det är i regel alltid arbets- eller uppdragsgivaren som beslutar om personen ska anställas. Ett sådant beslut fattas inte av Säkerhetspolisen eller Säkerhet- och integritetskyddsnämnden.