Säkerhetspolisen 2023/24
Lägesbild säkerhetsskydd
Ökad medvetenhet om vikten av säkerhetsskydd
Antalet verksamheter som anmält att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet ökar. Ett angrepp mot dessa skulle kunna leda till omfattande och allvarliga konsekvenser för Sverige. Samtidigt har många verksamheter utmaningar med att identifiera vilka specifika delar av verksamheten som är särskilt skyddsvärd. Det gör det svårt att åstadkomma ett väl anpassat säkerhetsskydd.
Säkerhetspolisen är, tillsammans med flera andra myndigheter, tillsynsmyndighet på säkerhetsskyddsområdet och har därmed bland annat ansvar för att granska säkerhetskänsliga verksamheters arbete med säkerhetsskydd. Inom ramen för det arbetet har Säkerhetspolisen kunnat konstatera att många verksamhetsutövare har svårigheter med att identifiera sina skyddsvärden, vilka säkerhetshot som finns mot dessa och verksamhetens sårbarheter.
– Om den röda tråden som kopplar ihop skyddsvärden, säkerhetshot och sårbarheter saknas finns risk för att felaktiga eller otillräckliga säkerhetsskyddsåtgärder vidtas. Ett sätt att kunna åtgärda i vart fall en del av denna problematik kan handla om att involvera fler delar av verksamheten i säkerhetsskyddsarbetet. På så sätt skapas en bättre helhetsförståelse och därmed bättre förutsättningar att identifiera verksamhetens skyddsvärden, säger David Hughes, chef inom verksamhetsområde säkerhetsskydd vid Säkerhetspolisen.
Tillsammans med Försvarsmakten samordnar Säkerhetspolisen tillsynsmyndigheternas granskningsverksamhet, vilken är viktig för att stärka säkerhetsskyddsarbetet hos verksamhetsutövarna. En viktig faktor för att lyckas med uppdraget är Säkerhetspolisens kompetens inom övriga verksamhetsområden, som kontraspionage och kontraterror.
– Vår samlade kompetens innebär att Säkerhetspolisen har goda förutsättningar att bedöma hotet mot säkerhetskänslig verksamhet och därmed kunna verka för ett stärkt säkerhetsskydd. Glädjande nog ser vi även att verksamhetsutövares medvetenhet om vikten av säkerhetsskydd ökar. I våra kontakter ser vi ett stort engagemang och en tydlig vilja hos verksamhetsutövarna att skydda sin säkerhetskänsliga verksamhet och därmed Sveriges säkerhet, säger David Hughes.
Beroenden och samlingar av skyddsvärden
Säkerhetspolisen konstaterar att olika former av beroenden mellan verksamheter är en utmaning i säkerhetsskyddsarbetet. Vissa verksamheter kan vara av nationell betydelse, även om de vid en första anblick antas vara lokalt eller regionalt begränsade. Detta utifrån de konsekvenser som kan uppstå vid ett eventuellt angrepp som i sig får påverkan på fler verksamheter än bara den som angripits.
– Vi ser att verksamhetsutövare har utmaningar att bedöma andra aktörers betydelse för den egna säkerhetskänsliga verksamheten, liksom vem som är ansvarig för säkerhetsskyddet i de fall ett beroende finns. Vi arbetar med hur vi ska kunna vägleda närmare i denna fråga, säger David Hughes.
Samtidigt är utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet vanlig och Säkerhetspolisen ser att det uppstår risker i de fall många verksamhetsutövare är beroende av en och samma leverantör.
– Samling av skyddsvärden hos en leverantör ökar risken för att främmande makt intensifierar sin underrättelseinhämtning mot leverantören i fråga. I vissa fall kan därför en sådan exponering av skyddsvärden vara olämplig, säger David Hughes.
Ett ökat internationellt fokus
Framöver kan säkerhetskänsliga verksamheter, vid sidan av det svenska säkerhetsskyddsregelverket, i högre utsträckning komma att behöva förhålla sig till internationella regelverk. Detta har bland annat att göra med att Sverige har ansökt om att bli medlem i försvarsalliansen Nato.
– För de verksamhetsutövare som framöver kan komma att hantera säkerhetsskyddsklassificerade Natouppgifter kommer det vara nödvändigt att förhålla sig till vissa säkerhetsskyddsåtgärder som hittills inte varit aktuella. Säkerhetspolisen arbetar just nu tillsammans med andra myndigheter för att bedöma hur Natos regler om säkerhetsskydd ska omhändertas, säger David Hughes.
Säkerhetsskydd som profession
Det finns en stor efterfrågan på personer med kunskap inom säkerhetsskydd. Samtidigt finns det få riktade utbildningar på området. För att säkra Sveriges säkerhet ska denna brist omhändertas.
Utifrån två olika regeringsuppdrag har Säkerhetspolisen tillsammans med Försvarsmakten och Försvarshögskolan utrett och tagit fram förslag på åtgärder för att öka kunskapsnivån och stärka kompetensförsörjningen inom säkerhetsskyddsområdet.
Försvarshögskolan får enligt förslaget en central roll i arbetet med att ta ett helhetsgrepp kring säkerhetsskydd som profession. Som en följd av detta har Försvarshögskolan under 2023 fått medel för att utveckla grundläggande och fördjupande utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet, samt inrätta forum och mötesplatser. Säkerhetspolisen bekostar även en doktorandtjänst som är placerad vid Försvarshögskolan.