I januari 2023 brändes en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm. De kraftfulla reaktionerna som följde blev upptakten till ett år där Sverige gick från att vara ett legitimt till ett mer utpekat mål för våldsbejakande islamistisk extremism. Sverige befinner sig alltjämt i ett försämrat läge med ett högt terrorhot.

Under året har Säkerhetspolisen sett ett ökat inflöde av attentatshot riktade mot Sverige. En stor ökning skedde i början av 2023 för att sedan variera över tid. Till följd av den förändrade hotbilden höjde säkerhetspolischefen i augusti 2023 terrorhotnivån till ett högt hot.

– Tidigare erfarenheter visar att händelser som upplevs som kränkningar av islam spelar en central roll i våldsbejakande islamisters utpekade målval även flera år senare. Det har vi bland annat sett i samband med Lars Vilks porträtterande av profeten Mohammed som rondellhund och Charlie Hebdos karikatyrer. Det går att applicera på hotet mot Sverige och svenska intressen där bilden av Sverige som islamfientligt allt mer etablerats av vissa aktörer, vilket kan innebära att hotet mot Sverige kvarstår under en längre tid, säger Alex*, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.

Mer komplexa ärenden

Attentatshotet bedöms fortsatt främst komma från individer som agerar ensamma eller i mindre grupper och med enkla medel som skjut- och stickvapen. Säkerhetspolisen har sett en viss ökning av försök till vägledd attentatsplanering från utlandet, vilket ökar komplexiteten i ärendena.

– Det innebär även att det tar längre tid att bedöma och i bästa fall avskriva ett ärende. Komplexiteten påverkas även av att främmande makt agerar opportunistiskt på händelser i omvärlden vilket i sin tur kan ha påverkan på den våldsbejakande extremismen, säger Alex.

Även teknikens utveckling och aktörers ökade säkerhetsmedvetenhet bidrar till komplexiteten.

– Vi ser att Sverige har hamnat mer i fokus för våldsbejakande islamister globalt, och det finns ett intresse från enstaka personer i utlandet att resa in och utföra attentat i Sverige. Men det finns även ett hot mot svenska intressen utomlands, vilket vi sett under året där stormningen av ambassaden i Bagdad sticker ut, säger Alex.

Säkerhetspolisen har också sett en skillnad i hur Sverige omnämns i den våldsbejakande propagandan som sprids. Till skillnad mot tidigare har Sverige pekats ut mer specifikt och uppmaningarna att gå till handling har kommit mer frekvent.

Propaganda inspirerar och skapar avsikt

– Propaganda är ett medel för att radikalisera, rekrytera, sprida rädsla och skapa en avsikt att göra någonting. Det såg vi exempelvis vid dådet på Drottninggatan 2017 där bland annat propaganda inspirerade till dådet, säger Alex.

Samtidigt finns attentatshotet från våldsbejakande högerextremism kvar. Hotet karaktäriseras i första hand av ensamagerande individer som agerar utifrån en blandad, och stundtals oklar, högerextrem ideologisk övertygelse som i många fall är kombinerad med personliga drivkrafter. Även dessa personer tar del av och sprider våldsbejakande propaganda. Attentatshotet från våldsbejakande högerextremism är en del av den sammanvägda terrorhotnivån.

– Även om det funnits ett tydligt ”tema” under året med en förändrad hotbild från våldsbejakande extremistisk islamism får vi inte glömma bort att det fortfarande finns ett attentatshot från våldsbejakande högerextremism. I Sverige har vi under de senaste åren arbetat med information om attentatsförberedelser från personer som varit inspirerade av våldsbejakande högerextremistisk ideologi i kombination med personliga drivkrafter, säger Alex.

*Alex är ett fingerat namn