Främmande makt agerar allt mer offensivt och utnyttjar tillfällen som uppstår för att gynna sin egen agenda på andras bekostnad. Säkerhetspolisen ser att främmande makts tröskel för att agera har sänkts.

– Det är svårt att ge en mer exakt prognos över utvecklingen i omvärlden och på vilket sätt den kommer att påverka säkerheten i Sverige. Det vi kan konstatera är att inom de närmsta åren finns det risk för ett ytterligare försämrat läge som inte är gynnsamt för Sveriges säkerhet. Det är därför viktigt att vi som land och samhället i stort har förmåga att möta detta, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.

Sverige befinner sig i ett komplext och allvarligt säkerhetspolitiskt läge, där avsikten hos främmande makt kan förändras snabbt och där Sverige är en del i ett större sammanhang.

Om Ryssland är ett hot mot Sveriges territoriella säkerhet, är Kina ett hot mot Sveriges ekonomiska säkerhet. Kina har som mål att bli en global stormakt. Landet anskaffar svenska innovationer, tekniskt kunnande och spetskompetens från näringsliv och lärosäten. Svenska företag köps upp och strategiska investeringar i Sverige görs.

– Beroenden skapar sårbarheter. Det är viktigt att Sverige säkerställer att vi inte blir för beroende av Kina, säger Daniel Stenling.

Ökad aggressivitet från främmande makt

Det ryska agerandet i omvärlden har över tid utmanat den europeiska säkerhetsordningen liksom de normer, samarbeten och institutioner som utgör fundament för europeisk säkerhet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har medfört att den säkerhetspolitiska situationen i Europa försämrats ytterligare och att konfliktytan mellan Ryssland och väst har breddats.

Ryssland förlitar sig i ökad utsträckning, och med större risktagande, på öppet användande av hårdare medel för att uppnå sina strategiska mål. Det vill säga att stärka sin roll som stormakt, inbegripet att säkerställa kontroll i sitt närområde, att säkra regimens maktinnehav samt att stärka den ryska civila och militära industrin.

Under en längre tid har det skett en förflyttning där de internationella regler, som exempelvis folkrätten som styr hur länder agerar gentemot varandra, allt mer utmanas.

– Vi kan se att de gemensamma regler och normer som världens länder agerar utifrån har tänjts på och flyttats fram. Det visar sig i hur stater agerar mer offensivt och aggressivt på andra länders mark för att främja sina egna intressen. När gränserna flyttas fram innebär det även en förändrad norm som rör sig bort från det regelbaserade. I viss mån har det alltid bubblat under ytan, men det har blivit tydligare de senaste åren, säger Daniel Stenling.

Omvärldsutvecklingen innebär att främmande makt får ökade incitament att bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Förskjutningen innebär även att främmande makts tröskel för att agera har sänkts. När risken för att utsättas för angrepp blir högre, utöver den underrättelseverksamhet som redan bedrivs, utgör det ett säkerhetshot mot Sverige.

Främmande makts användning av ombud

Säkerhetspolisen vet att Iran har kartlagt och förberett attentat på svensk mark mot upplevda hot mot den egna regimen. Iran, liksom andra länder, använder sig bland annat av ombud för sin verksamhet i Sverige, ombud som kan vara kopplade till en terrororganisation men även andra typer av grupperingar. Även Ryssland använder sig av ombud i större omfattning. Detta då landets tilltagande isolering inneburit en begränsning av handlingsutrymmet för att kunna bedriva underrättelseverksamhet.

– När Ryssland blir mer isolerat och när många länder utvisat ryska underrättelseofficerare som verkat under diplomatisk täckmantel är Ryssland tvungna att använda sig av andra tillvägagångssätt för att uppnå sina mål. Att använda sig av ombud är ett sätt, men Ryssland använder sig exempelvis även av cyberinhämtning, och i de fall det går att använda gamla beprövade metoder gör Ryssland det, säger Daniel Stenling.

Isoleringen har även medfört att Ryssland i högre grad samverkar med Kina och Iran för att tillgodose sitt behov av militär teknik och utrustning och för att kringgå sanktioner.

– I syfte att förändra den rådande världsordningen verkar, och till viss del samverkar, Ryssland, Kina och Iran. I det stöttar de varandra även om deras egenintressen alltid går i första hand, säger Daniel Stenling.