Säkerhetspolisen 2023/24
Lägesbild personskydd
Skyddet av den centrala statsledningen av vikt för totalförsvaret
Det förändrade omvärldsläget påverkar Säkerhetspolisens personskyddsarbete, och ställer större krav på samverkan både nationellt och internationellt. Samtidigt ser Säkerhetspolisen att det finns ett underrättelsehot mot den centrala statsledningen.
– Vi har ökat vår operativa förmåga vilket innebär att vi snabbt kan ställa om resurser vid förändrade behov, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen.
Det förändrade omvärldsläget har skyndat på återuppbyggnaden av totalförsvaret och det viktiga arbetet med att rusta Sverige för sämre tider. Läget sätter starkt ljus på betydelsen och vikten av att den centrala statsledningen kan fungera och utföra sitt uppdrag oavsett läge.
Det försämrade säkerhetsläget har en direkt påverkan på Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet. För att säkerställa skyddet av den centrala statsledningen också under väsentligt sämre förhållanden än de som råder idag vidtar Säkerhetspolisen därför olika typer av åtgärder. Det handlar bland annat om samverkan med andra myndigheter, säkerhetsorganisationer och internationella partners.
– Vi har ökat vår operativa förmåga vilket innebär att vi snabbt kan ställa om resurser vid förändrade behov. Detta leder till att vi i ännu högre utsträckning kan prioritera skyddet rätt, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi, chef för säkerhetsavdelningen vid Säkerhetspolisen.
En del av Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet innebär även att i vissa fall skydda den centrala statsledningen vid resor utomlands. Under 2023 har flera skyddspersoner besökt Ukraina.
– Att resa till en krigszon ökar riskerna både för våra skyddspersoner och för vår egen personal. Resorna kräver noggrann planering och ett mycket högt säkerhetsmedvetande, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
Hotet mot den centrala statsledningen
Större delen av de utredningar som Säkerhetspolisen bedriver som är kopplade till den centrala statsledningen handlar om hot, trakasserier och fysiska närmanden. Samtidigt innebär den förändrade hotbilden mot Sveriges säkerhet att underrättelsehotet blivit allt viktigare att ta hänsyn till. Underrättelse- och påverkanshotet mot skyddspersoner från främmande makt kommer främst från Ryssland, Kina och Iran.
Säkerhetspolisen ansvarar för personskyddet av den centrala statsledningen. Den består av drygt 400 funktioner:
- statschefen
- tronföljaren
- talmannen
- riksdagsledamöterna
- statsministern
- statsråden
- statssekreterarna
- kabinettssekreteraren
Internationellt samarbete
Redan idag kan livvakter från Sverige, Danmark, Norge och Finland verka på varandras territorier med full kapacitet. Under 2023 har livvakter från andra nordiska länder tjänstgjort på svensk mark. Säkerhetspolisen har fördjupat och kommer att fortsätta utveckla samarbetet med de andra nordiska säkerhets- och underrättelsetjänsterna i syfte att skapa större flexibilitet och möjlighet att kraftsamla vid behov.
– När det gäller uppdraget att skydda den centrala statsledningen ser vi inom Norden liknande trender avseende hot, behov och sårbarheter. Vi ser att vi har stort utbyte av denna typ av samarbete. Vid ett Natointräde kommer det nya krav på internationellt samarbete när det kommer till personskydd vilket Säkerhetspolisen behöver ta höjd för. Redan idag arbetar vi med den här frågan för att vara förberedda, säger Carolina Björnsdotter Paasikivi.
- Säkerhetspolisens personskyddsverksamhet påverkas av det allvarliga omvärldsläget.
- Åtgärder vidtas för att möta hotet.
- Samverkan med andra verksamheter och myndigheter har blivit en allt viktigare parameter.
- Underrättelsehotet mot den centrala statsledningen från främmande makt består.