Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör de största hoten mot Sverige. Alla tre bedriver underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

I syfte att förändra den rådande världsordningen verkar, och till viss del samverkar, Ryssland, Kina och Iran. Länderna har alla ett intresse av att vara en motpol till väst vilket påverkar säkerhetsläget i Sverige. Deras samverkan drivs, utöver det gemensamma intresset att motverka USA:s ledande ställning, även av ekonomiska och teknologiska intressen. Rysslands, Kinas och Irans strävan att förändra den rådande världsordningen sker dock utifrån skilda nationella intressen och olika utgångspunkter.

Kina har en ambition att bli en global stormakt, medan Iran vill etablera sig som en stormakt i Mellanöstern. Samtidigt anser sig Ryssland vara i konflikt med det kollektiva väst och med Nato.

Ryssland – det största hotet

Ryssland är den enskilt största hotaktören mot Sveriges säkerhet, och bedöms även vara den enda aktören i Sveriges närområde som utgör ett militärt hot. Den ryska statsledningens utrikes- och säkerhetspolitik har över tid utmanat den europeiska säkerhetsordningen liksom de normer, samarbeten och institutioner som utgör fundament för europeisk säkerhet.

Kriget i Ukraina innebär ett ytterligare försämrat säkerhetspolitiskt läge och att konfliktytan mellan Ryssland och väst har breddats. Ryssland har intagit en alltmer aggressiv linje i förhållande till framför allt sina grannländer. Detta har medfört en mer instabil situation i Sveriges närområde, i synnerhet runt Östersjön.

Samtidigt har sanktionerna mot Ryssland inneburit att Ryssland vänt sig mot andra länder för att säkerställa sitt behov av teknik till den egna militären och den inhemska industrin. När Ryssland får en ökad militär förmåga till följd av samverkan med andra auktoritära stater som Kina och Iran innebär det även ett hot mot länder i Rysslands närhet.

För att kunna bedriva underrättelseverksamhet i Sverige använder Ryssland underrättelseofficerare under diplomatisk täckmantel eller som inresande. De använder även ombud i högre grad än tidigare. Det vill säga andra aktörer i syfte att kunna agera dolt och förnekbart mot mål i Europa och Sverige. Ryssland agerar även opportunistiskt på händelser i omvärlden för att kunna nå sina egna mål och syften. Detta innebär bland annat att Ryssland bedriver påverkanskampanjer utifrån händelser som regimen själv kanske inte ligger bakom men som kan passa in på det egna syftet. I detta använder Ryssland sig bland annat av organisationer och enskilda individer.

Kina – ett långsiktigt och växande hot

Kinesisk underrättelseverksamhet utgör ett hot mot oberoende svenskt politiskt beslutfattande och svensk forskning och utveckling. Kina inhämtar information om och försöker påverka svenskt beslutsfattande.

Kina ägnar sig åt både strategiska investeringar och uppköp. Detta utgör en möjlig svensk sårbarhet utifrån risken för politiska och ekonomiska påtryckningar. Kina har tidigare använt ekonomiska medel gentemot andra länder för att driva igenom sina egna mål. Kina arbetar långsiktigt och strategiskt. För att uppnå landets långsiktiga strategiska mål är de kinesiska underrättelse- och säkerhetstjänsterna verktyg för Kinas ledning.

Stora delar av Kinas underrättelseinhämtning mot Sverige sker genom cyberinhämtning, men landet bedriver också underrättelseverksamhet från den egna ambassaden och genom att värva agenter. Värvningen sker ofta i ett tredje land, men det sker även rekryteringsförsök genom falska profiler på sociala medier, exempelvis på LinkedIn. Kina inhämtar teknik och kunskap genom kinesiska forskare vid svenska universitet och genom samarbeten och uppköp.

Kina bedriver inhämtning mot oppositionella bosatta i Sverige. För Kina är det högt prioriterat att identifiera och motverka regimkritiker. De blir trakasserade och hotade och Kina, liksom andra auktoritära stater, använder även hot i utpressningssyfte mot familjemedlemmar som bor kvar i hemlandet. Det händer även att regimkritiker grips utanför landets gränser.

Iran – påverkan och flyktingspionage

Irans underrättelseinhämtning i Sverige riktar sig i första hand mot oppositionella grupper och enskilda individer inom den iranska diasporan, men även mot andra stater. Iran har tidigare använt våld ibland annat Europa i syfte att tysta kritiska röster och upplevda hot mot den egna regimen.

För att begå attentat och bedriva underrättelseinhämtning använder Iran sig bland annat av ombud. Men regimen använder även cyberinhämtning och försöker få tillgång till information genom att närma sig personer med iranskt ursprung.

Främmande maktsmålval i Sverige

Ryssland, Kina och Iran riktar in sig på en bredd av olika områden i Sverige för att inhämta information och kunskap. Denna inhämtning hotar Sveriges politiska och territoriella suveränitet, det ekonomiska oberoendet och välståndet samt grundläggande fri- och rättigheter.