Säkerhetspolisen 2023/24
Lägesbild kontraterrorism och författningsskydd
Förändrad Sverigebild påverkar hotet
De senaste åren har ett antal händelser påverkat bilden av Sverige både inom landet och utomlands. Utvecklingen innebär ett ökat tryck på det svenska samhället där osäkerhet och polarisering kan utgöra en grogrund för extremism.
– Antistatliga rörelser riskerar att bli en grogrund för infiltration, polarisering och subversiv verksamhet, säger Susanna Trehörning, chef för kontraterrorism och författningsskydd.
Sverige har under 2023 varit allt tydligare i fokus för aktörer inom våldsbejakande extremism på ett annat sätt än tidigare. Från att tidigare ha setts som en del av västvärlden är Sverige nu ett mer utpekat mål. Säkerhetspolisen ser att narrativ om ”ett Sverige i förfall” och ”ett islamfientligt Sverige” inte bara sprids av våldsbejakande extremister utan att det har fått en allt större spridning till en bredare krets.
Attentatshotet i Sverige kommer framför allt från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism. Även konflikter i omvärlden påverkar aktörer i Sverige. Reaktioner på koranbränningar och desinformationskampanjer där Sverige pekas ut som ett islamfientligt land har under året förstärkt hotbilden och sedan augusti 2023 är terrorhotnivån höjd till ett högt hot.
I det kortare tidsperspektivet har en förändrad Sverigebild störst påverkan på terrorhotet, där Sverige specifikt omnämns i propagandan och har blivit ett mer utpekat mål för våldsbejakande islamister i propaganda och attentatsplanering. På längre sikt riskerar utvecklingen att driva på polariseringen i samhället och bidra till attentatshot såväl som författningshot.
– Utvecklingen måste bemötas från hela samhället. Den samverkan som redan sker mellan relevanta myndigheter och organisationer är en del i detta, och ska fortsatt utvecklas i enlighet med den nya strategin mot terror och våldsbejakande extremism, säger Susanna Trehörning, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen.
Misstro mot samhället ett långsiktigt hot
Säkerhetspolisen ser hur aktörer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna, men även antistatliga rörelser och främmande makt, sprider propaganda, desinformation och misstro gentemot samhället i syfte att öka polariseringen och för att radikalisera fler individer, däribland barn och unga. Retoriken anspelar på upplevda oförrätter och förmedlar en lösning vars logiska slutsats ofta innebär våld.
Det Säkerhetspolisen sett det senaste året riskerar att öka polariseringen i Sverige. Det riskerar även att underminera samhällssolidariteten hos vissa grupper, vilken är en viktig förutsättning för demokratin i stort. Förmågan hos myndigheter och förtroendevalda att möta samhällsproblem kan i förlängningen påverka förtroendet för samhällets institutioner.
– Antistatliga rörelser riskerar att bli en grogrund för infiltration, polarisering och subversiv verksamhet, där försök att påverka beslut eller inriktning kan ske. Säkerhetspolisen har kännedom om att detta förekommer i Sverige. Det här är också något som kan utnyttjas av främmande makt, där antistatliga rörelser kan användas som ombud för att destabilisera ett samhälle och bedriva påverkan mot politiska beslut, säger Susanna Trehörning.
En utmaning med subversiv verksamhet är att den kan vara relativt svår att upptäcka och i förlängningen motverka, eftersom den oftast har som ambition att verka i det dolda. En annan utmaning är att verksamheten ofta ligger i gränslandet mellan laglig och olaglig verksamhet.
- Säkerhetshotande verksamhet som syftar till att i det fördolda störta eller förändra det demokratiska statsskicket eller sätta landet i beroende av främmande makt.
- Subversiv verksamhet bedrivs bland annat genom metoder som propaganda, desinformation, infiltration, kriminalitet, sabotage och hot om terror.
Radikalisering och rekrytering sker brett
Radikalisering och rekrytering sker alltjämt på digitala plattformar där minderåriga ofta exponeras. Även om digitala plattformar har fått en allt mer central betydelse har fysiska plattformar inte förlorat sin relevans.
– De som löper stor risk att radikaliseras har ofta i grunden ett missnöje eller någon form av sårbarhet, vilket kan utnyttjas av aktörer inom våldsbejakande extremism. Detta sker i stor omfattning online, men kan även ske på en fysisk plats där det är naturligt att träffas. Även utförda terrorattacker kan inspirera och bidra till att ytterligare radikalisera dessa individer, säger Susanna Trehörning.
I takt med att artificiell intelligens (AI) blir mer tillgängligt finns en risk att våldsbejakande extremister kan utnyttja AI för radikalisering, rekrytering och för att höja den egna förmågan. Även antistatliga aktörer kan komma att utnyttja AI för en effektivare spridning av propaganda och desinformation.
– Givet den snabba utvecklingen och förbättringen av AI-verktyg kommer det sannolikt att bli svårare att skilja mellan autentiskt och fabricerat material. Detta riskerar bland annat att ha effekt på polariseringen och på sikt underminera förtroendet för det demokratiska systemet, säger Susanna Trehörning.
- Attentatshotet mot Sverige kommer främst från våldsbejakande islamistisk extremism och våldsbejakande högerextremism.
- Konspirationsteorier och antistatliga budskap sprids där en ökad misstro mot samhällets funktioner och det demokratiska systemet riskerar att urholka tilliten till myndigheter och institutioner.