Placeholders logotyp, till startsidan

Underrättelsehotet

Hotet från främmande makt har breddats och blivit mer komplext. Ett flertal länder bedriver i dag olovlig underrättelseverksamhet, spionage, och annan säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen.

Människor i rörelse i stadsmiljö.

Underrättelsehotet omfattar såväl olagliga som lagliga metoder. Vid sidan om den mer traditionella underrättelseverksamheten, där andra länder värvar agenter, genomförs andra former av säkerhetshotande verksamhet såsom flyktingspionage, cyberattacker och påverkansoperationer.

Traditionell underrättelseverksamhet

Olovlig underrättelseverksamhet från andra länders underrättelseofficerare, att på ett brottsligt sätt samla in säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om svenska förhållanden, pågår här och nu. Inte sällan sker det genom försök att värva agenter som har tillgång till information eller som ingår i ett nätverk av personer de utländska underrättelseofficerarna är intresserade av.

Bearbetandet av agenter är något som sker ständigt och där en mängd olika så kallade konspirativa tekniker används för att hålla verksamheten dold. Exempel på dolda och konspirativa tekniker är att använda sig av särskild programvara för krypterad datakommunikation med vissa personer. Andra exempel är att bestämma möten och mötesplatser genom förutbestämda mönster, att genomföra antiövervakning innan mötet äger rum, och att använda täcknamn och täckbefattningar.

Flyktingspionage

Flyktingspionage, olovlig underrättelseverksamhet mot person, är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige. Ofta är det auktoritära och icke-demokratiska stater som bedriver flyktingspionage.

Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige. Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning.

Utanför landets gränser används de nationella säkerhets- och underrättelsetjänsterna för att kontrollera och på olika sätt neutralisera kritiker och oppositionella som lever i exil. I vissa fall utsätts även personer med svenskt ursprung som stöttar dessa.

Brott mot rikets säkerhet

När Säkerhetspolisen får indikationer på att individer på uppdrag av ett annat land bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige utreds det misstänkta brottet. I brottsbalkens 19:e kapitel finns brott mot Sveriges säkerhet listade, däribland spioneri som kan ge fängelse mellan två år och livstid om det bedöms som grovt.

  • Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som företräder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt. (BrB 19:4)
  • Den som med avsikt att gå främmande makt tillhanda obehörigen anskaffar, lämnar, befordrar eller röjer uppgifter, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra skada för Sveriges säkerhet döms för spioneri. (BrB 19:5) De inhämtade uppgifterna behöver inte vara hemliga eller riktiga.
  • Den som utan avsikt att gå främmande makt tillhanda obehörigen anskaffar, lämnar, befordrar eller röjer uppgifter av hemlig natur döms för obehörig befattning med hemlig uppgift. (BrB 19:7)
  • Den som av grov oaktsamhet antingen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift, eller hanterar den så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den döms för vårdslöshet med hemlig uppgift. (BrB 19:9)
  • Den som med avsikt att gå främmande makt tillhanda hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra skada för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. (BrB 19:10)
  • Den som med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med användandet av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffandet av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot person. (BrB 19:10b)

Senast ändrad

 3 oktober 2022

Spionage Kontraspionage

Dela denna artikel

Exempel på främmande makts metoder för underrättelseinhämtning:

  • öppna källor
  • signalspaning
  • cyberspionage mot skyddsvärda verksamheter i syfte att stjäla information eller att förbereda sabotage
  • flyg- och satellitspaning
  • traditionell personbaserad inhämtning
Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor