Placeholders logotyp, till startsidan

Underrättelsehotet

Hotet från främmande makt har breddats och blivit mer komplext. Ett flertal länder bedriver i dag olovlig underrättelseverksamhet, spionage, och annan säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen. Samtidigt har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde allvarligt försämrats.

Människor i rörelse i stadsmiljö.

Underrättelsehotet omfattar såväl olagliga som lagliga metoder. Vid sidan om den mer traditionella underrättelseverksamheten, där andra länder värvar agenter, genomförs olika former av säkerhetshotande verksamhet såsom flyktingspionage, cyberattacker och påverkansoperationer. Främmande makt har behov av information, kunskap och teknik och därmed kan behovet av underrättelseinhämtning öka. Sverige är ett attraktivt land för länder som olovligen vill komma över både kunskap och teknik för både militära och civila ändamål.

Traditionell underrättelseverksamhet

Olovlig underrättelseverksamhet från andra länders underrättelseofficerare, att på ett brottsligt sätt samla in säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om svenska förhållanden, pågår här och nu. Inte sällan sker det genom försök att värva agenter som har tillgång till information eller som ingår i ett nätverk av personer de utländska underrättelseofficerarna är intresserade av.

Bearbetandet av agenter är något som sker ständigt och där en mängd olika så kallade konspirativa tekniker används för att hålla verksamheten dold. Exempel på dolda och konspirativa tekniker är att använda sig av särskild programvara för krypterad datakommunikation med vissa personer. Andra exempel är att bestämma möten och mötesplatser genom förutbestämda mönster, att genomföra antiövervakning innan mötet äger rum, och att använda täcknamn och täckbefattningar.

Insiders

En insider är en person som är behörig att delta i säkerhetskänslig verksamhet eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgif­ter och använder uppgifterna på ett olovligt sätt genom att till exempel lämna ut dessa till obehöriga.

Det är ovanligt att perso­ner tar anställning i syfte att bli en insider. Insiderhandlingar uppstår till följd av ett upplevt motiv samt ett tillfälle som upp­kommer på grund av sårbarheter i säker­hetsskyddet. Motivbilden är ofta komplex, men ekonomiska och ett starkt missnöje med arbetsgivaren har visat sig vara av särskild betydelse. Sammantaget gör det att det kan vara utmanande och ta tid att upptäcka en insider.

Läs mer om vikten av personalsäkerhet i Säkerhetspolisens vägledning Pdf, 1.5 MB. (Pdf, 1.5 MB).

Olovlig teknikanskaffning

Teknikutvecklingen får en allt större betydelse för nationers tillväxt och militära förmåga. Det gör anskaffningen av rätt teknik till ett prioriterat område för länder med en ambition att utgöra en global stormakt.

Flera länder använder sig sedan länge av sina underrättelsetjänster för att olovligen inhämta information, kunskap och teknik. Här blir Sverige ett attraktivt mål i och med att vi ligger i framkant inom områden som spetsteknologi, forskning och innovation.

Det handlar många gånger om teknik med dubbla användningsområden som kan ha designats för civilt bruk men som i främmande makts händer används för militära ändamål.

Det oroliga omvärldsläget har ytterligare ökat efterfrågan på den här typen av teknik.

Flyktingspionage

Flyktingspionage, olovlig underrättelseverksamhet mot person, är underrättelseverksamhet som riktas mot oppositionella, regimkritiker och andra minoritetsgrupper som finns i Sverige. Ofta är det auktoritära och icke-demokratiska stater som bedriver flyktingspionage.

Flyktingspionage innebär att enskilda individer tvingas leva i rädsla för sin egen och närståendes säkerhet, liv och hälsa, både i det forna hemlandet och i Sverige. Det leder även till att den demokratiska processen undermineras. Människor som har fått en fristad i Sverige vågar inte utnyttja sina grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Även andra som stödjer dessa oppositionella kan drabbas av främmande underrättelsetjänsts kartläggning.

Utanför landets gränser används de nationella säkerhets- och underrättelsetjänsterna för att kontrollera och på olika sätt neutralisera kritiker och oppositionella som lever i exil. I vissa fall utsätts även personer med svenskt ursprung som stöttar dessa.

Det breddade hotet

Vid sidan av den traditionella inhämtningen och spioneriet från andra länder genomför främmande makt en rad andra aktiviteter riktade mot Sverige. Det kan till exempel handla om:

  • Att bedriva strategisk avskräckning med militära eller diplomatiska styrkedemonstrationer.
  • Påverkansoperationer där ett annat land försöker påverka beslut, uppfattningar eller beteenden hos den centrala statsledningen, befolkningen eller utvalda målgrupper. Vanligtvis används vilseledande eller oriktig information som sprids via sociala och traditionella medier. Budskap anpassas efter olika målgrupper och sprids med hög intensitet. Inte sällan sker påverkansoperationer indirekt från andra länder genom företag eller organisationer som staten kontrollerar.
  • Strategiska uppköp eller investeringar, där ett annat land köper upp till exempel hamnar, teknikföretag eller industri, som används för att påverka eller inhämta information.
  • Cyberattacker, där ett annat land angriper samhällsviktiga elektroniska system, exempelvis sjukvård, elförsörjning, kommunikationer eller betalningssystem. En cyberattack kan vara ett sätt att både påtvinga ett annat land sin vilja, men också ett sätt att komma över samhällsviktig information.
  • Påverkan via proxy, där ett annat land låter andra grupper uträtta det man själv vill förmedla och uppnå. Det kan till exempel röra sig om extremistgrupper som försöker påverka samhällsdebatten eller förändra samhället med våld.

Brott mot rikets säkerhet

När Säkerhetspolisen får indikationer på att individer på uppdrag av ett annat land bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige utreds det misstänkta brottet. I brottsbalkens 19:e kapitel finns brott mot Sveriges säkerhet listade, däribland spioneri som kan ge fängelse mellan två år och livstid om det bedöms som grovt.

Den som med avsikt att gå främmande makt tillhanda obehörigen anskaffar, lämnar, befordrar eller röjer uppgifter, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra skada för Sveriges säkerhet döms för spioneri (BrB 19:5). De inhämtade uppgifterna behöver inte vara hemliga eller riktiga.

Den som utan avsikt att gå främmande makt tillhanda obehörigen anskaffar, lämnar, befordrar eller röjer uppgifter av hemlig natur döms för obehörig befattning med hemlig uppgift (BrB 19:7).

Den som av grov oaktsamhet antingen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift, eller hanterar den så att fara uppkommer för att någon obehörig kan ta del av den döms för vårdslöshet med hemlig uppgift (BrB 19:9).

Den som med avsikt att gå främmande makt tillhanda hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet för anskaffande av uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra skada för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige (BrB 19:10).

Den som med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med användandet av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffandet av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot person (BrB 19:10b).

Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som företräder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt (BrB 19:4).

Senast ändrad

 24 november 2022

Spionage Kontraspionage

Dela denna artikel

Exempel på främmande makts metoder för underrättelseinhämtning:

  • öppna källor
  • signalspaning
  • cyberspionage mot skyddsvärda verksamheter i syfte att stjäla information eller att förbereda sabotage
  • flyg- och satellitspaning
  • traditionell personbaserad inhämtning
Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor