Säpo

Säkerhetsskydd kräver kunskap om hotet

2019-07-01

Allt fler myndigheter och företag bedriver säkerhetskänslig verksamhet, och riskerar därmed att bli utsatta för angrepp från främmande makt. För att stärka skyddet krävs en helhetssyn på säkerhetsskydd. Hotet kan även komma inifrån, i form av insiders.

Hotbilden mot Sverige ser annorlunda ut än för några år sedan. Främmande makts underrättelseaktiviteter mot Sverige har både breddats och fördjupats. Samtidigt har sårbarheterna ökat i takt med digitaliseringen och avreglering har gjort att allt fler säkerhetskänsliga verksamheter numera finns hos privata aktörer.

– Vi har ett gap mellan hot och säkerhet. Arbetet med att stärka säkerhetsskyddet kräver insatser från hela samhället. Det är ett arbete som kommer ta tid och kosta pengar. Här är det viktigt att inse att effektivitet inte bara kan mätas i pengar. Ett förbättrat säkerhetsskydd ger ökad effektivitet, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Säkerhetspolisen hanterar löpande information om elektroniska angrepp som utförs av andra länder mot mål i Sverige. Samtidigt pågår också den traditionella personbaserade inhämtningen, till exempel att främmande makt värvar agenter.

– Säkerhetspolisen arbetar för att skapa förståelse för det ökade hotet. Myndigheter och företag måste i sin tur dra egna slutsatser av vad hotet innebär för dem och vilka åtgärder det kräver. Den kanske största sårbarheten idag är okunskap, säger Fredrik Agemark, enhetschef inom säkerhetsskydd.

Inte bara it-lösningar

Ett bra säkerhetsskydd är en kombination av informationssäkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet. För att skyddet ska ge effekt krävs en helhetssyn där de olika delarna samverkar och kompletterar varandra. Säkerhetsskyddet är aldrig starkare än den svagaste länken.

– Cybersäkerhet handlar inte enbart om it-lösningar. Det är lika viktigt att obehöriga inte kommer in i lokalen och att personalen är pålitlig. Även om cyberangrepp är en realitet får vi inte glömma att insidern fortfarande är ett hot mot säkerhetskänslig verksamhet. För att komma åt den riktigt intressanta informationen krävs en person på insidan, säger Fredrik Agemark.

En viktig del i säkerhetsskyddsarbetet är att myndigheter och företag anmäler incidenter i säkerhetskänslig verksamhet till Säkerhetspolisen.

– Genom att jämföra incidentanmälningar med den underrättelseinformation Säkerhetspolisen har, kan vi öka kunskapen om hur främmande makt agerar, säger Fredrik Agemark.

Ny lag ger bättre förutsättningar

Den nya säkerhetsskyddslagen, som gäller sedan den 1 april, är bättre anpassad till samhällsutvecklingen och ger bättre förutsättningar för att skydda det mest skyddsvärda.

– Den viktigaste förändringen är att skyddsvärden ska ha samma skydd oavsett om verksamheten hanteras av myndigheter eller privata aktörer, säger Fredrik Agemark.

Seminarium: Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot

Den 1 juli höll Säkerhetspolisen ett seminarium under Almedalsveckan med rubriken Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot.