Säpo

Främmande makt agerar i gråzon

2019-07-01

Främmande makt agerar i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt för att skaffa sig ett övertag som de kan använda mot Sverige. Angreppen sker mot alla sektorer i samhället. För att hantera hotet måste Sverige stärka sin motståndskraft.

Främmande makts underrättelseaktiviteter har breddats och fördjupats. Det handlar om både lagliga och olagliga metoder – från inhämtning av information till påverkansoperationer, strategiska uppköp, elektroniska angrepp, diplomatisk press och militära maktdemonstrationer.

– Främmande makt agerar i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt. Det är samordnade aktiviteter som pågår kontinuerligt. Syftet för främmande makt är att nå sina egna säkerhetspolitiska mål genom att skapa ett övertag som är så stort att en väpnad konflikt går att undvika. Gråzonshotbilden och den militära hotbilden kompletterar varandra, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.

Ett 15-tal stater bedriver olika former av underrättelseverksamhet i Sverige. Ryssland, men även Kina är relevanta som två av de statliga aktörer som har avsikt att försvaga Sveriges handlingskraft genom att använda de verktyg som finns i gråzonsproblematiken. Aktiviteterna har intensifierats de senaste åren.

Påverkar alla samhällssektorer

– Angreppen sker mot alla sektorer i samhället och syftar till att destabilisera våra grundläggande värden, Sveriges konkurrenskraft, vår integritet, vårt självständiga beslutsfattande, vår säkerhet och sammanhållning. Genom händelser i Sveriges närområde har vi också sett att statliga aktörer är beredda att begå allvarliga brott mot personer. Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Främmande makts agerande innebär att Sverige regelbundet, på daglig basis, utsätts för angrepp. Skyddsvärda verksamheter behöver därför stärka sitt säkerhetsskydd, minska sårbarheterna och öka skyddet.

Pågår här och nu

– Aktiviteterna inom gråzonen pågår här och nu och de utförs av stater som har både pengar, resurser och tid. Det betyder att alla myndigheter och företag i Sverige som bedriver säkerhetskänslig verksamhet utsätts, eller riskerar att utsättas för, gråzonsaktiviteter från främmande makt, säger Kennet Alexandersson.

– Utvecklingen innebär att Säkerhetspolisen och myndigheter som har ansvar för att möta angrepp som inte främst utgör militära hot behöver öka sin förmåga. Vi behöver öka kunskapen i samhället om underrättelsehotet och reducera de sårbarheter som finns, säger Klas Friberg.

Seminarier i Almedalen

Den 1 juli höll Säkerhetspolisen seminarier i Almedalen om underrättelsehotet och gråzonsproblematiken. Seminarierna går att se i efterhand.