Säpo

Långsiktigt hot mot demokratin

2019-03-14

Hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön utgör fortsatt det största hotet utifrån ett attentatsperspektiv. Men hotet mot demokratin består av mer än terrorattentat. Det finns ett mer långsiktigt hot från vit makt-miljön och den autonoma miljön. Det konstaterar Säkerhetspolisen i årsboken för 2018.

I Sverige finns tre extremistmiljöer som har som mål att ändra samhällsordningen.

– När man talar om hotet från extremistmiljöerna blir det lätt att fokus hamnar på attentatshotet och att hotet från den våldsbejakande islamistiska miljön därmed alltid är störst. Men hotet mot demokratin består av mer än terrorattentat. Det finns också ett mer långsiktigt hot mot demokratin från de andra två miljöerna, säger Säkerhetspolisens seniora analytiker Ahn-Za Hagström.

Verksamheten i vit makt-miljön och den autonoma miljön handlar i mindre utsträckning om storskaliga, grova våldsbrott med stora skadeutfall, och mer om att systematiskt använda våld, hot och trakasserier för att avskaffa eller ändra vårt demokratiska styrelseskick. Även om vit makt-miljön och den autonoma miljön också har förmåga att begå terrorbrott.

De senaste åren har extremistmiljöernas verksamhet förändrats. Gränsen mellan de aktörer som Säkerhetspolisen följer, och ideologiskt motiverade aktörer som agerar mot måltavlor som inte faller inom ramen för Säkerhetspolisens uppdrag, kan på sikt komma att suddas ut. Samtidigt närmar sig vit makt-miljön och lösare främlingsfientliga grupper varandra vilket kan bli en drivkraft för individer att begå ideologiskt motiverade brott.

– Det betyder att grupperingars och organisationers roll blir i så fall huvudsakligen att inspirera, vägleda och förmå enskilda individer, inom eller utanför extremistmiljöerna, att göra något mot en viss måltavla, eller i en utpekad riktning, utan att behöva godkännande i förväg. Hotet är en fråga om mot vem eller vilka, och när, säger Ahn-Za Hagström.

Stoppa tillväxten i extremistmiljöerna

För att stoppa tillväxten i extremistmiljöerna delar Säkerhetspolisen information till Polismyndigheten, Tullverket, Kriminalvården och flera andra parter för att de ska kunna agera inom ramen för sina uppdrag.

– Till exempel ska de extremister som ständigt begår bedrägerier inte kunna göra det ostört, eftersom det kan ge pengar som finansierar terrorism. Det ska vara jobbigt att vara brottsaktiv extremist, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef för Säkerhetspolisens kontraterrorism och författningsskydd.

De senaste årens stora ökning av antalet personer som sympatiserar med våldsbejakande islamism i Sverige mattas troligen av, men samtidigt har Sverige fler våldsbejakande islamister än någon gång tidigare.

Kalifatets fall

Terrorhotet mot Sverige från islamistiskt motiverade aktörer är på en liknande nivå som för ett år sedan och bedöms ligga kvar på samma nivå under 2019. Antalet attentat i västvärlden har minskat under det senaste året. En viktig orsak är kalifatets fall. I takt med att IS tryckts tillbaka territoriellt har Säkerhetspolisen varit beredda på att ett stort antal personer skulle komma att, eller säga sig vilja, till Sverige.

– Vi har ett nära samarbete med Polismyndigheten och vi delger uppgifter om samtliga individer som vi har kännedom om, även kvinnor och barn, som befinner sig i konfliktområden. Vi vill skapa förutsättningar för Polismyndigheten och kommuner att hantera de individer som varit i konfliktområden när, eller om, de återvänder till respektive kommun, säger Fredrik Hallström.

Arbetet med att bekräfta antalet män, kvinnor och barn som befinner sig i konfliktområden pågår kontinuerligt, vilket påverkar uppskattningen och bedömningen av hur många som kan tänkas komma till Sverige från konfliktområden. Samtidigt arbetar Säkerhetspolisen strukturerat för att skapa förutsättningar för att inleda förundersökning mot de personer som kan ha begått brott i konfliktområden.

Säkerhetspolisens årsbok 2018