Säpo

Omfattande arbete krävs för att minska gapet mellan hot och skydd

2019-01-15

Underrättelsehotet mot Sverige är mer omfattande än på flera år. Ett omfattande arbete behöver nu göras i skyddsvärda verksamheter för att minska sårbarheterna.

– Underrättelsehotet mot Sverige har både bredd och djup. Vi är ett av världens mest digitaliserade länder, men det finns brister i säkerhetsarbetet hos myndigheter och företag. Det gör att gapet mellan hot och säkerhet växer, något som statliga aktörer utnyttjar, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.

Statliga aktörer bedriver ständig inhämtning av skyddsvärd information. Inhämtningen sker genom såväl traditionella metoder som genom cyberspionage och signalspaning.

Det kan till exempel handla om känsliga uppgifter som har med Sveriges säkerhet att göra, företagshemligheter såväl som personliga fakta. Uppgifterna kan användas för att försvåra användningen av viktiga system eller sparas för framtida bruk.

– För att möta underrättelsehotet måste vi reducera de sårbarheter som finns, det är hela samhällets ansvar och något vi alla måste prioritera högre, säger Klas Friberg.

Den 1 april får Sverige en ny säkerhetsskyddslag. Lagen ställer höga krav på alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och den ger bättre möjligheter att förebygga sårbarheter.

Säkerhetspolischefen deltar på Folk och försvars rikskonferens i Sälen och i sitt framträdande på tisdagen betonar han vikten av att säkerhetsskyddsarbetet kommer att ta tid och måste få kosta pengar.

– I det här arbetet är det viktigt att inte bara mäta effektivitet i pengar. Ökad kvalitet, ett bättre säkerhetsskydd, är också effektivitet.

Som en del i arbetet med att förbättra säkerheten på cyberområdet har Säkerhetspolisen tillsammans med Försvarets radioanstalt, FRA, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, beslutat att stärka samarbetet mellan myndigheterna.

Fortsatt förhöjd terrorhotnivå

Förutom underrättelsehotet fortsätter hotet från terrorismen att vara förhöjt.

– Terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala. Det innebär att ett terrordåd kan inträffa. Det var ett beslut jag fattade i början av januari och det grundar sig på den bedömning som Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör, säger Klas Friberg.

Den våldsbejakande islamistiska extremismen utgör i nuläget det största hotet mot Sverige.

– För att möta hotet från terrorismen kommer Säkerhetspolisen framöver att arbeta ännu mer strategiskt för att begränsa extremistmiljöernas tillväxt. Det kan handla om att omhänderta personer som utgör ett säkerhetshot eller i samarbete med andra myndigheter hårdare arbeta för att dessa individer ska lagföras för andra brott – eller få sina möjligheter beskurna.

Klas Friberg betonar vikten av en välfungerande och modern lagstiftning för att hålla Sverige säkert. Det handlar bland annat om tillgång till teleoperatörernas datalagring, hemlig dataavläsning och möjligheten att använda svensk signalspaning i underrättelsesyfte, även när en förundersökning har inletts.

Säkerhetspolischef Klas Friberg talar under rubriken ” Hoten mot Sverige – internationella drivkrafter och nationella konsekvenser” tillsammans med Gunnar Karlson, chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, på ett seminarium på Folk och Försvars rikskonferens den 15 januari klockan 12.55. Seminariet sänds på Folk och Försvars webbplats.

Seminariet ”Hoten mot Sverige – internationella drivkrafter och nationella konsekvenser” på Folk och Försvars webbplatslänk till annan webbplats