Vi lever i en orolig omvärld där även Sverige och svensk säkerhet påverkas. Hybrida aktiviteter såsom cyberangrepp, påverkansförsök och hot mot dissidenter är några exempel på säkerhetshotande aktiviteter från främmande makt. Vi har också sett exempel på sabotage, mord och planerade terrordåd från främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster i Nato-länder. Ett land utmärker sig både när det gäller underrättelse- och säkerhetshot: Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med ett omfattande militärt, humanitärt och civilt stöd till Ukraina. Även Säkerhetspolisen har varit med och bidragit till att motverka och begränsa ryska militära förmågor i Ukraina och att stärka Ukrainas försvar. Vi har också ansvaret för säkerheten kring centrala statsledningen när flera skyddspersoner rest till Ukraina.

Även om Sveriges och Nordens stöd till Ukraina är viktigt behöver mer göras för att göra det svårare, dyrare och krångligare för Ryssland att fortsätta sin krigföring. Det bidrag som Ukraina får från EU är lägre än vad Ryssland får in genom sin försäljning av olja och gas. Samtidigt har EU i flera omgångar stramat åt Rysslands handlingsfrihet och förmåga, genom flera olika sanktioner.

Sanktioner mot Ryssland har funnits sedan den olovliga annekteringen av Krim år 2014, men har sedan dess byggts på. I dag omfattar dessa sanktioner alltifrån breda export- och importförbud till riktade ekonomiska sanktioner mot ryska individer och bolag, liksom särskilda sanktioner mot olika sektorer av det ryska samhället och näringslivet. Sanktionerna omfattar också krav på företag i EU att på olika sätt försöka tillse att de inte medverkar till andra länders vidareexport av sanktionerade varor till Ryssland.

Säkerhetspolisen är en av de myndigheter som arbetar för att tillse att EU:s handelssanktioner upprätthålls. Sanktionslagstiftningen i Sverige har på senare tid breddats och skärpts, framför allt genom en vidare kriminalisering och strängare påföljder. Om någon hos ett företag skulle göra sig skyldig till sanktionsbrott är det något som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen tillsammans med andra myndigheter utreder. Sådana personer riskerar kännbara straff. Även företaget kan få böter. Svenska företag som inte vidtagit nödvändiga försiktighetsåtgärder för att motverka riskerna att deras produkter kommer Ryssland tillhanda kan också anses delansvariga för det ukrainska lidandet.

Ukrainas motståndskraft är en inspirationskälla för att bygga Sverige starkt. I takt med att totalförsvaret byggs ut och fler svenskar involveras är det viktigt att dra lärdom av länder som just nu befinner sig i krig. En viktig lärdom är att säkerhet och motståndskraft byggs upp tillsammans och i samverkan. Det handlar både om att skydda Sveriges säkerhet med ett fullgott säkerhetsskydd och att ha en god lägesuppfattning om hoten mot Sverige.

För Sveriges säkerhet fortsätter att utmanas av en orolig omvärld, där Ryssland tydligt utgör det största hotet. Att stödja Ukraina och försvåra för Ryssland att bedriva sitt olovliga krig är därför inte bara en fråga för Ukrainas framtid, utan även för Europas, Nordens och Sveriges.