Utvecklingen i omvärlden innebär att hotet mot Sverige och det demokratiska systemet är omfat­tande. Såväl våldsbejakande extremister som främmande makt verkar för att destabilisera samhället. Samtidigt finns ett förhöjt attentatshot.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget i världen påverkar de aktörer inom våldsbejakande extremism som Säkerhetspolisen följer. De använder och reagerar på händelser i omvärlden som bevis för en påstått negativ samhällsutveckling och som motiv för att göra något åt det. Aktörerna använder sig av en mängd olika metoder som riktar sig mot olika måltavlor.

– Det traditionella attentatshotet består, men det bre­dare hotet mot demokratin blir allt mer framträdande. Våldsbejakande extremister använder sig av samma metoder som främmande makt i form av subversiv verksamhet, som infiltration och påverkan, för att ytterligare öka splittringen i samhället, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författnings­skydd vid Säkerhetspolisen.

Det traditionella attentatshotet utgörs främst av ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism eller våldsbe­jakande högerextremism. Attentatshotet kan snabbt ändras, vilket utvecklingen efter manifestationer som koranbränningen vid Turkiets ambassad i början av 2023 visar. Säkerhetspolisen ser i underrättelseflödet ett ökat antal attentatshot mot Sverige och svenska intressen utomlands, där Sverige står i större fokus för våldsbeja­kande islamistisk extremism. Det här är en händelseut­veckling som även gynnar främmande makt och som påverkar den våldsbejakande högerextremismen.

Motståndet mot staten, samhället och dess företrädare har alltid varit en grundbult i den vålds­bejakande extremismen oavsett ideologisk drivkraft. Säkerhetspolisens uppdrag utgår från det säker­hetshot som våldsbejakande extremister utgör. Men hotet består idag inte bara av brottsliga handlingar. Säkerhetspolisen ser en skiftning från rena attentatshot till ett bredare hot mot samhället.

– Det finns många sätt att försvaga det demokratiska samhället på, för att på kort och lång sikt undergräva förtroendet för samhället, och det är långt ifrån allt som är beskrivet i brottsbalken, säger Fredrik Hallström.

En del av aktiviteterna utgörs av spridande av desinformation som inte sällan utgår från konspirationsteorier om att staten är illegitim och korrupt. Konspirationsteorier återfinns även utanför de våldsbejakande extremistmiljöerna. Extrema idéer och antistatliga narrativ har fått fäste i ett bredare samhällsskikt. Det här är något som utnyttjas av såväl våldsbejakande extremister som främmande makt.

– Konspirationsteorier i sig är inte brottsliga, och ett motstånd mot etablissemanget har så gott som alltid funnits. Men de sprider ett narrativ som kan bidra till ett eroderat förtroende för samhället och dess institutio­ner. Det kan i sin tur vara säkerhetshotande. Det såg vi exempel på vid stormningen av Kapitolium i USA 2021 och tillslaget i Tyskland 2022, där det finns misstankar om en planerad statskupp, säger Fredrik Hallström.

Säkerhetspolisen ser hur våldsbejakande extremister uppmanar till att infiltrera olika delar av samhället för att kunna höja sin egen förmåga, till exempel i strid och vapenhantering, men även för att kunna påverka beslut och inriktningar. Uppmaningar till infiltration kan även handla om att långsiktigt undergräva förtro­endet för samhället. På sikt kan detta betyda att synen på terrorism och hotet från våldsbejakande extremism, och hur detta ska motverkas, behöver förändras.

– Det allvarligaste hotet behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som det akuta hotet mot liv och hälsa. Det kan istället handla om verksamhet som i sig inte är olaglig, men som går ut på att i det fördolda eller på ett lågmält sätt verka för att omkullkasta samhället och vår demokrati. Det här är en stor utmaning för Säkerhetspolisen att upptäcka och motverka, säger Fredrik Hallström.