I takt med digitaliseringen har en stor del av den våldsbejakande extremismens aktiviteter flyttat ut på nätet. Där sker såväl radikalisering som rekrytering. Utvecklingen innebär att det blir svårare att upptäcka hoten.

Den digitalisering som pågår i sam­hället, och som har pågått under en längre tid, påverkar de aktörer som Säkerhetspolisen följer. Idag nås allt fler av våldsbejakande extremisters budskap och Säkerhetspolisen ser att avhumanisering och legitimering av våld blir vanligare.

Interaktionen sker främst på digitala plattformar. Hastigheten, räckvidden och möjligheten att både skapa nya allianser och att nå andra som delar samma världs­bild är alla bakomliggande faktorer. Utvecklingen kan bidra till att tröskeln för att engagera sig i en våldsbe­jakande extremistisk miljö och ge uttryck för brottsliga handlingar sänks. Extrema tankar och uttryck har normaliserats och i viss mån accepteras.

– Det här gör det svårt att veta vem som är vålds­bejakande extremist, det vill säga vem som vill göra något för att skada samhället och vem som bara uttrycker sig extremt. Särskilt eftersom personer som ger uttryck för hat, konspirationsteorier och en negativ syn på samhällsutvecklingen, och som även uppmunt­rar till våld, driver på radikalisering av våldsbejakande extremister. Många av dessa tillbringar även en stor del av sin tid i den digitala världen där risken är stor att personen fastnar i en form av ekokammare. I dessa förstärks och uppmuntras narrativ och tankegångar snarare än utmanas, säger Susanna Trehörning, biträ­dande chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen.

Flera av de aktörer som på egen hand har planerat eller utfört attentat eller andra grova våldsbrott ingår i digitala gemenskaper där de interagerar med likasin­nade i olika delar av världen. I flera fall sker detta i de krypterade delarna av internet, där information enbart är tillgänglig en kort tid. Detta skapar allt större utmaningar. Säkerhetspolisen bearbetar idag stora mängder information, något som ökade ytter­ligare efter manifestationer som koranbränningen i Stockholm i januari 2023. Och utvecklingen bedöms fortsätta.

– Sedan manifestationerna har vi sett en mycket stor ökning av konkreta attentatshot. Samtidigt fortsätter spridningen av hat och konspirationsteorier, säger Susanna Trehörning.

Den digitala utvecklingen innebär att möjligheterna att verka i det dolda ökar.

– Det i sin tur betyder att det bedömda mörkertalet av hotaktörer som befinner sig online kommer att öka avsevärt och vi måste därför ha rätt verktyg för att hitta hoten. Säkerhetspolisen behöver till exempel få utökade möjligheter att hantera information på ett sätt som ökar vår förmåga att både bedöma och förebygga hot. Vi har dessutom tidigare talat om behovet av att kriminalisera innehav av avrättnings-och tortyrfilmer, för att stävja en utveckling där våldsanvändning normaliseras, säger Susanna Trehörning.

Säkerhetspolisen ser även hur radikaliserade krafter sänder ut sina budskap i kanaler där barn och unga spenderar tid, som populära sociala mediekanaler samt gaming-och streamingplattformar. Att vålds­bejakande extremister söker sig till platser där yngre finns i syfte att försöka påverka och rekrytera är inte ett nytt fenomen. I grund och botten handlar det om att våldsbejakande extremister finns där unga finns, oavsett om det handlar om en närvaro i den digitala världen eller i den fysiska.

– Det beror delvis på att våldsbejakande extremister har en långsiktig målsättning med sin verksamhet och därför fokuserar på att rekrytera ungdomar som anses vara påverkningsbara. Men också på att många våldsbejakande extremister själva är unga och kan interagera relativt ostört med sina jämnåriga i sociala medier, säger Susanna Trehörning.

Säkerhetspolisen har sett exempel på hur unga individer från sina pojk-och flickrum kunnat ha kontakt med ideologiskt övertygade personer, ta del av instruktioner och manualer om vapen-och spräng­medelstillverkning och uttrycka hat mot samhället eller grupper.

För utomstående kan det vara svårt att upptäcka radikalisering, särskilt när den sker digitalt. Dessutom möjliggör digitala plattformar anonymitet, vilket kan göra det svårt att avgöra vem som ligger bakom det som delas. Antidemokratiska, ofta falska, budskap döljs i flöden av korrekt information. Aktörerna paketerar sina budskap på sätt som passar en yngre målgrupp. Oftast görs det med ord och bilder som i sig inte är brottsliga, men som kan bidra till att forma en uppdelning mellan ”vi och dom” i tidig ålder.

De negativa konsekvenserna av detta handlar inte bara om radikalisering utan även om näthat, kränk­ningar och trakasserier. Detta kan i sin tur bidra till en ökad mottaglighet för de budskap som våldsbejakande extremister sänder.

– I våra flöden ser vi många unga. Därför är det så viktigt att hela samhället hjälps åt och att närvarande vuxna och goda förebilder ser och bekräftar barn och unga och därmed bidrar till att de onda krafterna inte får fäste. Det är även viktigt att bryta de effekter som ekokammare medför där det blir en rundgång av åsikter och radikaliserande krafter till stor del får stå oemotsagda. Det kan bland annat ske genom en ökad dialog. Alla som finns där unga finns kan bidra till att öka motståndskraften mot våldsbejakande extremism, säger Susanna Trehörning.