De senaste åren har flera spioner gripits både i Sverige och runt om i Europa. Spioneri pågår här och nu och flera länder har underrättelse­officerare på plats i Sverige med uppdrag att samla in information. Det är information som kan skada Sveriges säkerhet om den avslöjas för främmande makt.

Att ett flertal spioner gripits i Europa under det senaste året kan bero på ett ökat underrättelsebehov från främ­mande makt i samband med ökade sanktioner och ett oroligt omvärlds­läge. Samtidigt har Säkerhetspolisen förstärkt arbetet med kontraspionage liksom samarbetet både nationellt och internationellt.

Ett flertal länder bedriver spionage mot Sverige, men de tre länder som bedöms utgöra de största säkerhetshoten mot Sverige är Ryssland, Kina och Iran. Spionaget är till stor del riktat mot Sveriges territoriella suveränitet, ekonomi och välstånd, självständiga beslutsfattande och grundläggande fri-och rättigheter.

Olika länder har olika syften med sitt spionage, och Sverige är ett attraktivt land för länder som olovligen vill komma över både kunskap, information och teknik för militära och civila ändamål. För en stat som har ambition att bli en global stormakt är teknikanskaffning en viktig del, likaså forskning som bedrivs på svenska universitet och lärosäten. Spionage kan också handla om att skaffa kunskap om politiska beslut eller försök att kartlägga dessa, samt om att kartlägga dissidenter och påverka dem genom hot.

Det finns i korthet två sätt att bli agent. Det kan dels ske genom värvning, dels genom att en person själv uppsöker representanter för en annan stat i syfte att sälja eller ge hemlig information. Varje år sker värvningsförsök av personer i Sverige, och främmande makt lägger både tid och resurser på att kartlägga och försöka värva potentiella agenter. Processen inleds med en kartläggning som kan ske över flera år, och syftar till att hitta sårbarheter hos en person som kan utnyttjas vid en värvning. Det handlar till exempel om personliga egenskaper, svagheter, ekonomi och familjesituation. Även personer med dubbla medbor­garskap eller som har en annan typ av anknytning till en auktoritär stat löper risk att utsättas för påtryck­ningar och hot.

Utöver användandet av mänskliga källor använder främmande makt även teknisk inhämtning. Cyberspionage sker både i syfte att stjäla information och för att förbereda sabotage, och kan pågå under lång tid utan att den verksamhet som utsätts för det upptäcker intrånget.