Cyberangrepp och ett ökat antal hot mot personer i den centrala statsledningen var det Säkerhetspolisen i första hand lyfte som troliga hot under valrörelsen 2022. Det blev en valrörelse som följde den förväntade hotbilden.

Säkerhetspolisens uppgift under ett val är att skydda Sverige, den centrala statsledningen och svenska intressen.

– En viktig del av vårt uppdrag vid riksdagsvalet förra året var att säkerställa att vi hade en uppdaterad lägesbild som vi kunde agera utifrån. Under årets gång ändrades den beroende på händelser i omvärlden och vi såg till att ha en bra beredskap för vad som skulle kunna ske, säger Fredrik Bratt, kommenderingschef för arbetet med valet vid Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisens lägesbilder baseras på myndig­hetens uppdrag att förebygga och förhindra spionage och våldsbejakande extremism, att skydda säker­hetskänslig verksamhet och att säkerställa att den centrala statsledningen kan verka under säkra former. Säkerhetspolisens lägesbild inför valet var att utveck­lingen i stort sett följde den förväntade normalbilden där extremister från både den höger-och den vänster­extrema miljön skulle bli mer tongivande ju närmare valdagen kom. I lägesbilden ingick även att hotet från enskilda hotaktörer skulle öka när politiker allt mer exponerades i media under valrörelsen.

– Det här var och är något vi tar höjd för i vårt arbete både under ett val och i vardagen. Det som vi även var beredda på var att det skulle ske cyberangrepp med koppling till valrörelsen, vilket visade sig stämma. Det vi såg var främst överbelastningsangrepp med en begränsad påverkan. Här hade vi en bra samverkan med andra myndigheter, bland annat inom ramen för Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC). Detta för att kunna förebygga och snabbt få en gemensam bild av vad som inträffat, men även kunna stötta om något inträffade, säger Fredrik Bratt.

Förutom cyberhotet var hotet från ensamagerande det som var mest påtagligt under valrörelsen.

– Hoten mot politiker ökar under ett valår. Det får anses som en naturlig följd av den ökade expone­ringen. Ensamagerande gärningspersoner är oerhört svåra att upptäcka. Både metoder och lagstiftning behöver utvecklas för att skapa bättre förutsättningar att identifiera hoten, säger Fredrik Bratt.

Något som blev tydligt under 2022 års valrörelse var polariseringen i debatten. Under valrörelsen såg Säkerhetspolisen också ett ökat antal hot mot personer i den centrala statsledningen, och att vissa personer blev mer utsatta än andra.

– Vi har en långtgående yttrandefrihet i Sverige, men vi ser att ett uppskruvat tonläge i den politiska debatten får efterföljare i sociala medier där både hot och hat förekommer. Detta kan i sin yttersta form innebära att tröskeln för fysiskt våld sänks. Det är i slutänden ett hot mot vår demokrati om våra folkvalda politiker inte kan utföra sitt jobb tryggt och säkert, säger Fredrik Bratt.

Utöver det arbete som skedde inom myndig­heten förekom också en nära samverkan med Polismyndigheten och även andra. Säkerhetspolisen samverkade bland annat inom ramen för det natio­nella valnätverket för att tillsammans med andra myndigheter bidra till att stärka skyddet av valet. Valnätverket är inrättat och lett av Valmyndigheten. I det ingår förutom Säkerhetspolisen även länsstyrel­serna, Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Polismyndigheten.