Det finns ett ökat underrättelsehot där främmande makt riktar sin säkerhetshotande verksamhet mot politiskt beslutsfattande.

Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör det största säkerhetshotet mot Sverige, men det finns även andra länder som har intresse av Sverige och svenskt beslutsfattande och strategiska ställningstaganden. Frågor som i nuläget är av intresse för främmande makt rör bland annat beslutsfattande som påverkar Arktis, EU, Nato och den egna staten. Säkerhetshotet omfattar exempelvis spioneri, påver­kansoperationer och cyberangrepp.

Säkerhetspolisen ser att det finns en ökad risk för att främmande makt bedriver olovlig underrättelseinhämtning för att inhämta skyddsvärd information kopplat till beslutsfattande och offentlig förvaltning. De försöker även på olika sätt påverka svenska ställningstaganden.

Att som politisk beslutsfattare bli kartlagd eller utsatt för olovlig underrättelseinhämtning är en risk som det är viktigt att vara medveten om. Risken för att som politiker eller tjänsteman bli utsatt skiljer sig åt beroende på uppdrag, men konsekvenserna är allvar­liga och kan innebära ett hot mot den demokratiska processen och Sveriges suveränitet.