Utmaningarna med att upptäcka personer som på egen hand planerar och begår attentat eller andra grova våldsbrott är en del av en komplex hotbild som utmanar säkerhetstjänster i hela världen. Mordet och förberedelsen till terroristbrott under Almedalsveckan är ett exempel på detta.

Det finns ingen entydig definition av en ensamagerande gärningsperson och de är heller ingen homogen kategori aktörer. Varför någon agerar självstän­digt kan variera.

Historiskt sett har våldsbejakande extremister anpassat sin verksamhet i takt med att förutsättningar och omständigheter förändrats. När exempelvis säkerhetstjänster världen över blivit bättre på att upp­täcka och kartlägga grupperingar och organisationer som kan och vill hota samhället har ensamagerande gärningspersoner blivit vanligare, bland annat för att undgå upptäckt. Men även personliga omständigheter som bristande förmåga till sociala och fysiska kontak­ter kan ligga bakom varför de väljer att agera på egen hand.

Ensamagerande refererar ofta till en övergripande målsättning utifrån en övertygelse snarare än till en viss organisation. Samtidigt delas uppfattningar och hörsammandet av uppmaningen att «göra något» ofta med andra och kan upplevas ge legitimitet att agera. Tillsammans utgör ensamagerande ett större samman­hang som i allt högre utsträckning finns på sociala plattformar där det är svårt att upptäcka, bedöma och motverka det som sker.

Säkerhetspolisen ser att individer interagerar via digitala plattformar med andra ideologiskt övertygade personer som ibland finns långt utanför Sveriges gränser. De tar både del av instruktioner och manualer om vapenanskaffning och sprängmedelstillverkning och uttrycker hat mot samhället eller vissa grupper.

Samverkande ideologiska och personliga omständig­heter innebär att det finns en stor variation av tänkbara måltavlor för den som har avsikt att skada samhället. Vem, vad eller vilka som faktiskt utsätts eller drabbas är inte alltid bestämt från början eller när olika förbere­delser görs, utan det kan vara tillfället som avgör.

I den information som Säkerhetspolisen får om enskilda individer finns ofta inslag av psykisk ohälsa. Många av dem är unga. Det finns också indikationer på att våldet i sig kan vara en drivkraft. Inte sällan utgår uppfattningen om oförrätter eller vilka som bär skulden för det aktörerna anser vara en negativ samhällsutveckling från olika konspirationsteorier. Gemensamt är uppfattningen om att samhället måste förändras eller till och med störtas.

Den man som under Almedalsveckan i juli 2022 mör­dade Sveriges kommuner och regioners (SKR) psykiatrisamordnare var en ensamagerande gärningsperson utan tydlig tillhörighet i någon ideologiskt orienterad gruppering. Han åtalades också för att ha planerat att mörda en partiledare. Stockholms tingsrätt dömde honom för mord och förberedelse till terroristbrott till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivnings­prövning. Domen har vunnit laga kraft.