Placeholders logotyp, till startsidan

Sju hot och sårbarheter

I årsboken Säkerhetspolisen 2021 listas sju hot och sårbarheter myndigheten identifierat som särskilt viktiga att addressera.

Sverige en spelplan för andra staters konflikter

Konkurrensen och motsättningarna mellan stormakterna har ökat och den rådande världsordningen har försvagats. Kraftmätningarna sker med ekonomiska, politiska och diplomatiska metoder och utförs till exempel genom underrättelseinhämtning och politisk
påverkan. Sverige används som spelplan av främmande makt.

Ett breddat hot och nya skyddsvärden

Den mer komplexa hotbilden mot Sverige och den pågående totalförsvarsuppbyggnaden innebär förändringar i vad som är skyddsvärt. Främmande makt riktar i allt större omfattning intresset mot civila mål. Cyberområdet används för underrättelseinhämtning,
påverkanskampanjer och förstörande angrepp. Verksamhetsutövares förmåga att skydda sin egen verksamhet mot cyberangrepp brister.

Rymden som underrättelsearena

Fler länder ser rymden som en arena för konflikter i framtiden och den ses också redan i dag som en underrättelsearena. Utvecklingen påverkar säkerhetsläget och underrättelsehotet i Sverige, direkt och indirekt. Detta har betydelse för Sveriges säkerhet och måste ses ur ett totalförsvarsperspektiv. Kunskapen behöver öka.

Snabb digitalisering ökar hot och sårbarheter

Pandemin har påskyndat samhällets digitalisering, men samtidigt ökat mängden sårbarheter i form av brister i skyddet. Något som kan utnyttjas av främmande makt. Digitaliseringen används av såväl främmande makt som våldsbejakande extremister för att i pandemins spår öka polariseringen och etablera bilden av samhällets oförmåga, bland annat genom
att sprida konspirationsteorier och desinformation.

Den breda extremismen växer

Våldsbejakande extremism utgör både ett attentatshot och ett författningshot. Samtidigt växer extremismen i bred bemärkelse. Nya aktörer syns ständigt i informationsflödet. Den gemensamma nämnaren med våldsbejakande extremism är misstron mot samhället och
dess företrädare. Samhällsutvecklingen innebär risker för Sveriges säkerhet och måste mötas med bred samverkan.

Unga radikaliseras online

Digitala plattformar möjliggör för radikalisering, rekrytering och planering samt uppmaningar till ideologiskt motiverad brottslighet. De bidrar även till uppkomsten av virtuella sammanslutningar som inte är beroende av en fysisk gemenskap och där den egna
världsbilden bekräftas och förstärks. Digitala plattformar underlättar för minderåriga att medverka. Flera attentat och andra våldshandlingar inspirerade av våldsbejakande högerextremism har planerats av minderåriga gärningsmän som radikaliserats online.

Ett ackumulerat säkerhetshot

Fler individer som bedöms utgöra ett säkerhetshot identifieras och antalet säkerhetshot med utvisningsbeslut blir fler. Eftersom endast en liten andel av utvisningarna kan verkställas innebär det ett ackumulerat säkerhetshot. I många fall beror det på att det bedömts föreligga verkställighetshinder, men även antalet ärenden där sådant hinder inte föreligger ökar.

Senast ändrad

 5 maj 2022

Dela denna artikel

Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor