Placeholders logotyp, till startsidan

Ett föränderligt hot

Sveriges säkerhet utmanas från flera håll. Det blir allt tydligare att hotet mot vår demokrati är breddat och förändras i snabb takt. Såväl främmande makts som våldsbejakande extremisters förmågor har ökat och sårbarheterna har blivit fler. Samtidigt innebär omvärldsläget och den utveckling som världen och Sverige har att hantera, att vi inte kan ta någonting för givet.

En beskrivande alt-text

Säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

Den mycket allvarliga situationen som under de senaste månaderna utspelat sig i Ukraina är ett tydligt exempel på hur snabbt hotbilden förändras. Den utveckling vi nu ser påverkar den europeiska säkerhetsordningen, vilket i sin tur får konsekvenser för Sveriges säkerhet. Säkerhetspolisen är en nationell säkerhetstjänst och vi kan konstatera att hotbilden mot Sverige är både militär och civil.

Sverige är satt under tryck, något som präglar Säkerhetspolisens lägesbild. Med teknikutvecklingen stärks såväl främmande makts som våldsbejakande extremisters
förmågor. Samtidigt ökar sårbarheterna eftersom kunskap, resurser och lagstiftning inte har utvecklats i samma takt som hotet. Hotet tar sig uttryck i ständiga aktiviteter och angrepp, såväl lagliga som olagliga, mot enskilda och mot vårt samhälle. Det handlar om hotaktörer som är beredda att gå långt för att nå sina mål.

Den rådande situationen med ett säkerhetsläge i ständig förändring sätter ljuset på återuppbyggnaden av totalförsvaret, en fråga som är aktuell inte minst utifrån det vi ser hända i vårt närområde. Säkerhetspolisen har här en viktig roll. Den komplexa hotbilden riktar sig mot fundamenten i vårt samhälle och detta behöver beaktas när vi ska bygga ett hållbart totalförsvar. De angrepp som Sverige utsätts för från främmande makt leder till att våra grundläggande fri-och rättigheter undermineras, att jobb och kunskap försvinner från Sverige, att vårt politiska beslutsfattande riskerar att påverkas och att vår territoriella suveränitet utmanas.

"Med ett säkerhetsläge i ständig förändring sätts ljuset på återuppbyggnaden av totalförsvaret"

Ryssland, Kina och Iran utgör alltjämt de största hoten och de agerar mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och påtvinga andra stater att agera i enlighet med deras vilja. Från rysk sida var detta tydligt redan innan invasionen av Ukraina.

Främmande makt bedriver också fortsatt en stor cyberaktivitet mot flera mål i Sverige i form av rekognosering och kartläggning. Under 2021 har aktiviteten vid ett par tillfällen övergått till angreppsförsök. Ett antal cyberangrepp har därutöver skett från svenskt territorium mot mål i andra länder.

Samtidigt som underrättelsehotet förändrats är sårbarheterna i Sverige stora. Digitaliseringen och skyddsvärda verksamheters bristande säkerhetsskydd har bidragit till detta. Cyberområdet används för underrättelseinhämtning, påverkanskampanjer och förstörande angrepp. Säkerhetspolisen ser att främmande makt i allt större omfattning riktar intresset mot civila mål.

Fler länder ser också rymden som en arena för konflikter i framtiden och den ses redan i dag som en underrättelsearena.

Utvecklingen påverkar säkerhetsläget och underrättelsehotet i Sverige, direkt och indirekt. För att förbättra Sveriges förmåga att hantera hot och angrepp samt minska sårbarheterna på alla nivåer i samhället är ett fungerande säkerhetsskydd avgörande. Det är det som lägger grunden för Sveriges totalförsvar. Ett samhälle med ett robust säkerhetsskydd är nödvändigt för att Sverige ska vara möjligt att försvara. Om det civila samhället brister i säkerhetsskyddet kan en angripare lamslå landet genom sabotage och då får de militära försvarsinsatserna ett betydligt sämre utgångsläge.

Samtidigt har den fleråriga pandemin påverkat både hot och sårbarheter. Den har bland annat bidragit till att förstärka polariseringen i samhället och gett upphov till konspirationsteorier. Något som utnyttjas av både främmande makt och våldsbejakande extremister. Samhällsutvecklingen innebär risker för Sveriges säkerhet. Den hårda retoriken, polariseringen och spridningen av konspirationsteorier bidrar till en bred extremism som gynnar tillväxten inom den våldsbejakande extremismen. När bilden av samhällets oförmåga etableras leder det till en förlorad tilltro, där fler inte längre ser värdet i att skydda de grundläggande demokratiska värderingarna.

Säkerhetspolisen ser hur fler hittar gemenskapen på nätet. Digitala plattformar skapar mötesplatser för radikalisering och rekrytering och där sker planering samt uppmaningar till ideologiskt motiverad brottslighet. Våldsbejakande extremister sprider via internet och sociala medier hatbudskap, manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Utvecklingen märks framför allt inom våldsbejakande högerextremism där virtuella gemenskaper möjliggör en individanpassad blandning av ideologier som till viss del står i konflikt med den traditionella synen på ideologi och organisationstillhörighet inom våldsbejakande högerextremism.

Digitala plattformar underlättar för unga personer att medverka. Säkerhetspolisen ser att fler unga individer, i många fall minderåriga, attraheras av den nätbaserade högerextremismen. I vissa fall finns psykisk ohälsa med i bilden. Flera attentat och andra våldshandlingar inspirerade av våldsbejakande högerextremism och accelerationism (samhällsomstörtande verksamhet) har under 2021 planerats av minderåriga gärningsmän som radikaliserats online. Det här är en utveckling som bedöms fortsätta.

Inte bara den våldsbejakande högerextremismen, utan också den våldsbejakande islamismen, har blivit mer internetbaserad och gränslös. Utvecklingen leder till att den breda extremismen växer. Nya aktörer syns ständigt i Säkerhetspolisens informationsflöde, och individer från olika delar av den våldsbejakande extremismen fortsätter att utgöra både ett attentatshot och ett hot mot författningen.

Fler individer som bedöms utgöra ett säkerhetshot identifieras också och antalet säkerhetshot i Sverige med utvisningsbeslut blir fler. Eftersom endast en liten andel av utvisningarna verkställs innebär det ett ackumulerat säkerhetshot. För Säkerhetspolisen är detta en utmaning.

Säkerhetspolisens uppdrag är att skydda Sverige och säkra framtiden för demokratin. Vi brukar säga att för oss är de viktigaste händelserna de som inte inträffar. Tillsammans med andra avvärjer vi därför hot mot Sveriges säkerhet och mot grundläggande fri-och rättigheter. Vi skyddar centrala statsledningen och Sveriges hemligheter. Detta arbete står i fokus också när det gäller det kommande valet i höst.

Säkerhetspolisen inledde redan hösten 2019 arbetet med att tillsammans med flera andra myndigheter säkerställa valet och valrörelsen. Hur hotbilden mot valet och skyddspersonerna i centrala statsledningen kommer att se ut beror bland annat på samhällsutvecklingen och de frågor som blir aktuella.

Under senare år har säkerhetsskyddslagstiftningen skärpts och Säkerhetspolisen är en
av de myndigheter som har fått ett utökat uppdrag. Det är bra att lagstiftningen skärps. Den har inte hållit jämna steg med utvecklingen av hotet och under tiden har gapet mellan hot och skydd växt sig stort. Även om mycket bra arbete görs, är bristerna i skyddsvärda verksamheter fortsatt bekymmersamma och både pandemin, det föränderliga omvärldsläget och den pågående totalförsvarsuppbyggnaden har fört med sig nya områden som kan vara skyddsvärda.

Ett annat område där lagstiftningen inte hållit jämna steg med utvecklingen är informationsinhämtningen. Det nya informationssamhället med en ständigt ökande aktivitet på nätet innebär utmaningar för Säkerhetspolisen i arbetet att avvärja hot mot Sveriges säkerhet och medborgarnas fri-och rättigheter. För att kunna upptäcka och förhindra de hot som döljs i den växande informationsmängden, krävs både att myndighetens egen teknikutveckling fortsätter och ett helt nytt förhållningsätt kring tillgång till och behandling av information.

Teknikutveckling i nära samverkan med verksamheten står i fokus på Säkerhetspolisen, men för att möta säkerhetshotet mot Sverige behövs också en modernt utformad lagstiftning för data- och informationshantering som både säkerställer och värnar den personliga integriteten.

Säkerhetspolisen har tidigare påtalat behovet av en samlad nationell ansträngning där alla berörda politikområden finns med för att skapa det robusta och hållbara skydd som Sverige behöver. För att möta hotet från både främmande makt och våldsbejakande extremister behöver fler bidra. Säkerhetspolisen har ett dagligt och gott samarbete med flera myndigheter i arbetet med att skydda Sverige, däribland Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Vi har också ett nära samarbete med en rad myndigheter inom ramen för Nationellt cybersäkerhetscentrum och med andra länders säkerhets- och underrättelsetjänster.

På Säkerhetspolisen utför vi vårt arbete långsiktigt och målmedvetet, allt för att det som inte
får hända inte heller händer. I det omvärldsläge vi befinner oss i har uppdraget sällan varit viktigare. Vårt samhälle och våra värderingar utmanas dagligen när främmande makt och våldsbejakande extremister genom påtryckningar, påverkansförsök, desinformation, strategiska uppköp, spioneri och fysiska attacker försöker destabilisera demokratin.

Men för att skapa motståndskraft behöver hela samhället bidra i arbetet med att lägga grunden för ett säkrare Sverige.

Senast ändrad

 5 maj 2022

Dela denna artikel

Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor