Placeholders logotyp, till startsidan

Bredare extremism ger mer komplex hotbild

Våldsbejakande extremism utgör ett hot mot Sverige, på såväl kort som lång sikt. Hotet kommer främst från våldsbejakande högerextremism och våldsbejakande islamism, men extremismen växer också i bred bemärkelse. I den utvecklingen utgör de digitala plattformarna en grund för radikalisering, rekrytering och planering, inte minst när det gäller unga individer.

Ahn-Za Hagström och Fredrik Hallström på Säkerhetspolisen

Ahn-Za Hagström, senior analytiker och Fredrik Hallström, chef inom kontraterrorism vid Säkerhetspolisen.

Aktivitetsnivån inom den våldsbejakande extremismen är fortsatt hög, men hotet är delvis förändrat jämfört med tidigare år. Utvecklingen inom den våldsbejakande extremismen i Sverige följer utvecklingen globalt, där virtuella gemenskaper i allt högre grad ersätter de fysiska. De traditionella organisationerna blir mindre relevanta i förhållande till sakfrågor som olika individer brinner för, och får även mindre betydelse i förhållande till de brott som individer begår. Det gör att det blir avsevärt svårare att hitta hoten och individerna. Det är inte nödvändigtvis de som tillhör en specifik organisation som är mest benägna att begå brott.

Med en mer komplex hotbild blir det svårare för Säkerhetspolisen och dess samverkansparter, både nationellt och internationellt, att skapa en entydig bild av det konkreta hotet och den våldsbejakande extremismens omfattning i Sverige.

– Vi ser ständigt nya aktörer i vårt informationsflöde, vilket indikerar att extremismen växer i bred bemärkelse. Den gemensamma nämnaren hos de våldsbejakande extremisterna är misstron mot etablissemanget och att skulden för samhällets oförmåga eller egna misslyckanden läggs på de som uppfattas företräda samhället, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.

Våldsbejakande extremism, oavsett om den är höger, vänster eller islamistisk, erbjuder en rad förenklade lösningar på det som uppfattas som problem. Säkerhetspolisen ser en utveckling där allt fler sympatiserar med vålsbejakande extremisters ideologi, och allt fler attraheras av deras propaganda. De senaste åren är det i första hand individer som agerat på egen hand, eller tillsammans med ytterligare någon, som utfört attentat i västvärlden.
Flertalet av dessa har befunnit sig i utkanten av extremistmiljöerna, men de har utgått från samma narrativ och gemenskaper som både formar hat och försvarar användandet av våld för att förändra samhällsordningen.

I flera fall har Säkerhetspolisen sett en koppling mellan psykisk ohälsa och mottagligheten för propaganda, och det är också allt yngre personer som tar del av våldsbejakande budskap och instruktioner kring hur vapen och sprängmedel kan tillverkas. Säkerhetspolisen ser i informationsflödet fler unga tonåringar som uttrycker att de mår dåligt, refererar till terrorister och olika typer av attentat och uttrycker sin vilja att ”göra något”.

De senaste årens utveckling visar att antalet minderåriga i Sverige som både har avsikt och förmåga att delta i högerextremistiskt terrorrelaterad brottslighet förefaller öka. Utvecklingen drivs på av radikaliseringen på digitala plattformar.

– Hotet utgörs i många fall av individer som ser våld som en lösning på ett problem som de upplever att de delar med andra. En idé som är sprungen ur den propaganda som konsumeras. Ju större mandat och stöd de upplever sig ha och ju mer handlingsutrymme de får, desto starkare verkar de bli, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen.

De senaste åren har sociala medier kommit att bli den kanske främsta plattformen för våldsbejakande extremister, som flyttat delar av den fysiska verksamheten till digitala plattformar. De gör det möjligt för våldsbejakande extremister att radikalisera och rekrytera, men också att uppmana till brottsliga aktiviteter och planera brott. Dessutom kan de digitala plattformarna användas för att bygga gemenskap.

– Digitala plattformar och sociala medier bidrar också till att skapa känsla av samhörighet på ett sätt som attraherar unga och underlättar medverkan från ibland väldigt unga individer, något som vi inte minst har sett när det gäller våldsbejakande högerextremism, säger Fredrik Hallström.

På digitala plattformar kombineras olika drivkrafter, och extremister plockar där ihop sin egen ideologi. De kan ingå i flera olika kluster som kan vara kopplade till varandra, men där det finns nyansskillnader gällande vad som diskuteras och på vilket sätt. På dessa plattformar återfinns bland annat rasism, misogyni, radikala trosuppfattningar och konspirationsteorier, och där sker också radikalisering och rekrytering. Budskapen, uppmaningarna, och ibland instruktionerna, är ofta förpackade som ironi och skämt eller i form av symboler.

Det är inte alltid uppenbart vad minsta gemensamma nämnare är i dessa kluster. Sakfrågor går oftare in i varandra och även om samsyn inte finns i allt, finns det samstämmighet i enskilda frågor. Ofta förstärker deltagarna den egna bilden och känslan av att de är de enda som förstår och att de därmed också har ett ansvar att agera.
På sikt kan det få enskilda individer att utveckla avsikt att begå attentat eller andra grova våldsbrott.

– Den digitala världen skapar också möjlighet för möten mellan människor över hela världen som delar varandras världsbild eller religiösa åskådning. Det innebär också att det vi uppfattar som en ensam gärningsperson, det vill säga en ensamagerande, i själva verket kan vara en del av en bred rörelse eller ett sammanhang som utgörs av människor som delar samma världsbild, oavsett var de befinner sig, säger Ahn-Za Hagström.

Utvecklingen går att likna vid två vågor. Den ena driver den andra framför sig, och den andra vågen växer sig stark av den första. Den bakomliggande vågen består av alla de som genom hur de agerar på nätet bidrar till radikalisering av extremister, då allt fler uttrycker sig på ett sätt som våldsbejakande extremister tidigare varit ensamma om. Detta utgör en grogrund för rekrytering, inte minst av unga individer. Att stoppa den här tillväxten är nödvändigt för att på sikt minska terrorhotet i Sverige och skydda demokratin.

– Det vi måste vara medvetna om är att ord har betydelse. När hat och hot vräks ut på nätet göder det våldsbejakande extremister. Ibland är detta en medveten handling. Även om de som hatar och hotar inte själva skulle omsätta sina tankar i praktiken är de medvetna om att det finns de som lyssnar som gör det. När gränsen för vad som är normalt att uttrycka hela tiden flyttas fram kan det leda till att våldsbejakande extremister tycker sig ha stöd,
inte bara för sin uppfattning, utan även för att begå brott. En person som förfäras av ett terrorattentat kan vara samma person som har hetsat till det, säger Fredrik Hallström.

Förutom uttryckta avsikter att begå attentat, grova våldsbrott och hot mot politiker och myndighetsföreträdare, försöker de som vill ha en annan typ av samhälle också hetsa, hata och underblåsa misstron mot samhället och de som företräder det. Det görs bland annat genom att sprida desinformation och konspirationsteorier, det vill säga osann eller förvanskad information, för att få stöd eller rekrytera sympatisörer för att få igenom sina ambitioner.

På sätt och vis kan pandemin, och hanteringen av den, både i Sverige och utomlands, sägas ha fungerat som en katalysator. Den har bland annat bidragit till att konspirationsteorier blivit mer normaliserade och når och mobiliserar allt fler. En konsekvens är att sympatier som innebär ett minskat förtroende för demokratin, staten och dess företrädare förstärkts och riskerar att bli en inkörsport till våldsbejakande extremism.

– Vi är oroade över den samhällsutveckling vi ser. Om tilltron till samhället minskar och det förlorar sin relevans kan extremistiska krafter flytta fram sina positioner, oavsett religiös eller politisk uppfattning. I förlängningen gynnar det även den våldsbejakande extremismen, och risken för såväl hot som våld ökar. I slutänden blir det samhällshotande när dessa krafter får allt större spelutrymme. Det är en utveckling vi behöver vara medvetna
om, säger Fredrik Hallström.

Utvecklingen kan också leda till en förändrad syn på våldsbejakande extremism.

– På sikt kan det bli mindre relevant att dela in extremistmiljöer på en vänster-eller högerskala, eller utifrån religiös och politisk åskådning, då de som uttrycker ett hot mot samhällsföreträdare snarare är antidemokratiska och samhällsföraktande än våldsbejakande, säger Ahn-Za Hagström.

Senast ändrad

 5 maj 2022

Dela denna artikel

Placeholderlogotyp

Säkerhetspolisen avvärjer hot mot Sveriges säkerhet och mot medborgarnas fri- och rättigheter. Vårt uppdrag är att säkra framtiden för demokratin.

Sociala medier

Följ Säkerhetspolisen i sociala medier. Vi finns på Twitter och LinkedIn

Tipsa oss

Har du sett eller hört något som Säkerhetspolisen kan ha nytta av i arbetet för att skydda Sverige?

Till tipssidan

Telefon: 010-568 70 00

Om kakor på webbplatsen

På denna webbplats används endast nödvändiga kakor för att webbplatsen ska fungera. Genom att klicka på "Jag förstår" sätts också en kaka för att fortsätta hålla meddelandet stängt.

Läs mer om kakor