Säpo

Otillåten påverkan mot medier

Rapporten publicerades år 2008. Rapporten i sin helhet finns under Relaterade dokument.

​En av Säkerhetspolisens uppgifter är att motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner. Uppdraget omfattar myndighetsföreträdare, journalister och förtroendevalda. Under 2008 genomfördes en omfattande enkätundersökning och ett 80-tal intervjuer med journalister och personer i
mediebranschen. Nu presenterar vi resultatet i rapporten "Otillåten påverkan mot medier".

Sammanfattande slutsatser

  • Studien visar att det är relativt vanligt att journalister utsätts för hot och trakasserier med anledning av sin yrkesutövning. I första hand är det enskilda hotutövare som ligger bakom.
  • Det förekommer dock med viss regelbundenhet att såväl aktörer inom organiserad brottslighet som politisk extremism hotar och trakasserar journalister. Närmare 150 journalister, fyra procent av dem som besvarat den enkät som ingår i denna studie, rapporterar att de under de senaste två åren har varit utsatta för hot eller trakasserier av någon av dessa två högkapacitetsaktörer. 
  • Aktörer med hög kapacitet, i synnerhet aktörer inom organiserad brottslighet, är medvetna om på vilken nivå hot och trakasserier kan ligga utan att bedömas som brottsliga. Att de anpassar sig efter detta försvårar rättsväsendets möjligheter att angripa problematiken.
  • Fysiskt våld mot journalister är överlag ovanligt. Ett tiotal fall där personer med koppling till politisk extremism eller organiserad brottslighet ligger bakom våld har identifierats i den enkätundersökning som har genomförts. 
  • De våldsincidenter som inträffar uppstår huvudsakligen i stundens hetta. Beräknat våld, där våldsutövaren exempelvis söker upp journalisten för detta syfte, är mycket sällsynt.
  • Mycket tyder på att det inte per automatik är riskfyllt att rapportera om organiserad brottslighet eller politisk extremism utan att det handlar om vad som rapporteras och på vilket sätt.
  • Även om många hot från aktörer inom organiserad brottslighet och politisk extremism inte är planerade innehåller de ofta inslag av försök till påverkan, som exempelvis krav på rättelser eller uppmaningar att inte bevaka ett område framöver.
  • Mycket tyder på att risken för hot påverkar innehållet i media i vissa sammanhang. Det är dock mycket ovanligt att beslut om att inte publicera ett journalistiskt material fattas på grund av risk för hot. Däremot finns indikationer på en mer omedveten självcensur och att det görs en avvägning mellan risken för hot och samhällsintresset.