Säpo

Fängelsedom för spionage mot uigurer

I slutet av 2009 åtalades en svensk medborgare av uiguriskt ursprung, och i mars 2010 dömdes mannen till fängelse i ett år och fyra månader för grov olovlig underrättelseverksamhet. Mannen hade under flera år samlat in uppgifter om sina forna landsmän på uppdrag av den kinesiska underrättelsetjänsten.

Sedan januari 2008 hade den dömde mannen samlat uppgifter om personer med uigurisk bakgrund i Sverige, Norge, Tyskland och USA. Uppgifterna hade han lämnat till en kinesisk diplomat och en kinesisk journalist som arbetade i Sverige på uppdrag av den kinesiska underrättelsetjänsten. Brottet bedömdes enligt Stockholms tingsrätt som grovt eftersom det hade varit satt i system, pågått under en längre tid och kan ha orsakat eller kan komma att orsaka ett stort antal personer allvarlig skada. Brottet bedömdes också som grovt eftersom underrättelseverksamheten tjänat en stormakt som inte fullt ut respekterar mänskliga rättigheter och dessutom har resurser att genomdriva sin politik.

Svårt att bevisa brott

Flyktingspionage är en vanlig form av olovlig underrättelseverksamhet och är ett brott som är svårt att bevisa. Säkerhetspolisen vet att ett femtontal länder lägger ner stora resurser på att kartlägga och förfölja regimkritiker och oliktänkande i Sverige. Hot och repressalier mot släkt och anhöriga i hemlandet används som påtryckningsmedel för att få den utsatte att upphöra med regimkritiska aktiviteter.

Låg straffskala

I samband med åtalet väcktes diskussionen igen om straffskalan för brottet olovlig underrättelseverksamhet. Det är ett brott med ett relativt lågt straffvärde. För normalbrottet kan man dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Är brottet grovt kan man dömas till fängelse i sex månader till fyra år. Säkerhetspolisen anser att straffskalan är för låg, sett till hur pass allvarligt brottet är. Det riktar sig mot personer som flytt från sitt hemland och sökt skydd i Sverige. Att bli utsatt för flyktingspionage får stora konsekvenser både för individen och närstående i hemlandet. I april 2010 tillsatte regeringen en utredning för att analysera om nuvarande lagstiftning är ändamålsenlig. Utredningen ska vara klar i april 2012.