Säpo

Riksdagsvalet

Under en hektisk valperiod är det viktigt att Säkerhetspolisens skyddspersoner kan genomföra sina åtaganden under trygga och säkra former. Grundliga risk- och hotbedömningar är en förutsättning för att myndigheten ska kunna använda sina metoder och sitt arbetssätt på ett optimalt sätt. 

Ett stort antal av de personer som Säkerhetspolisen är ansvarig för var aktiva i valrörelsen — statsministern, statsråden, partiledarna för riksdagspartierna och riksdagens ledamöter. Säkerhetspolisen arbetade intensivt för att dessa personer skulle kunna genomföra valrörelsen på ett tryggt och säkert sätt.

Säkerhetspolisens arbete börjar långt innan ett riksdagsval blir märkbart för allmänheten. Redan under första kvartalet startar myndighetens stabsarbete med bäring på riksdagsvalet, och arbetet intensifieras sedan ju längre tiden går med en topp under valspurten och valdagen. Stabsarbetsformen har de senaste åren blivit vedertagen och allt mer likriktad för landets polisväsende. Även 2010 skedde samverkan i denna arbetsform mellan Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och flera av landets polismyndigheter på lokal nivå.

Även veckorna efter valet innebär ett intensivt arbete med framför allt nyinstallerade riksdagsledamöter och statsråd, speciellt ett år som 2010 då ett nytt parti tog plats i riksdagen.

Metod och arbetssätt för både högsta säkerhet och flexibilitet

Säkerhetspolisen använder sig av flera tillvägagångssätt för att skyddspersonerna ska kunna genomföra valrörelsen tryggt och säkert. En viktig del är att ta fram hotbildsbedömningar. Syftet är att skapa en bild av potentiella hot som kan störa eller hindra valrörelsen eller valets genomförande. Personskydd och skyddsåtgärder skräddarsys efter behov. Hänsyn tas också till att valperiodens intensitet innebär begränsad möjlighet till framförhållning, något som gör att Säkerhetspolisen har behov av maximal flexibilitet och snabbhet.

Lyckat samarbete med polismyndigheterna och partiorganisationer genom koordinatorer och tät dialog

Säkerhetspolisens arbete med valet karaktäriserades denna gång av ett djuplodande samarbete med polismyndigheter och partiorganisationer både på lokal och central nivå. Skälet till att det är särskilt viktigt med tätt samarbete är att personskyddsarbete är extra utmanande under valperioder. Under 2010 var de flesta av Säkerhetspolisens skyddspersoner mer aktiva och synliga i debatten än vanligt och de reste också mer över hela landet.

A och O i personskyddsarbete är förberedelser, men med detta ökade rörelsemönster hos skyddspersonerna ställs högre krav på Säkerhetspolisens förmåga till flexibilitet i organisation och arbete. Att skapa och upprätthålla goda informationsvägar mellan Säkerhetspolisen, landets samtliga polismyndigheter och partiorganisationerna lokalt och centralt har därför varit en prioriterad arbetsuppgift från ett tidigt skede i arbetet med valrörelsen. Utvecklingen av arbetssättet ledde till att synkroniseringen kring personskyddsarbetet i valrörelsen i ökad omfattning kunde ske mellan rätt parter och på rätt plats jämfört med tidigare år.

Tidigt på året började inblandade myndigheter planera och utse ansvariga personer. På våren samlade Säkerhetspolisen utsedda valkoordinatorer från polismyndigheterna för att få en samsyn kring planering och behov.

Utbildningsmaterial och checklistor

För ett effektivt arbete och en god förståelse för vad som krävs i skyddsinsatser togs ett särskilt utbildningsmaterial fram av Säkerhetspolisen. Med utgångspunkt i det kunde man samlas kring konkreta aspekter, till exempel hur lokala partiorganisationer planerade sina valkampanjer och aktiviteter. Även checklistor för vad som bör tänkas på och planeras för i samband med exempelvis offentliga framträdanden skickades ut brett till polismyndigheter och partiorganisationerna. Bland andra lade Säkerhetspolisens regionala enheter ner mycket arbete på detta förankringsarbete.

Skyddsåtgärder efter valet

För tillträdande statsråd och riksdagsledamöter vidtas nödvändiga skyddsåtgärder. Kontakter tas tidigt med dem för att vid personliga samtal informera om deras personliga säkerhet. Vid samtalen får statsråden en kontaktperson hos Säkerhetspolisen samt information om hotbildsbedömning och vilka säkerhetshöjande åtgärder som är aktuella. Riksdagsledamöter får samma information och en kontaktväg till Säkerhetspolisen.

Sverigedemokraterna blev en del av den centrala statsledningen när de valdes in i riksdagen och Säkerhetspolisen blev därmed ansvarig för skyddet av partiets riksdagsledamöter.