Säpo

Extremistmiljöerna i fokus

2018-08-24

Säkerhetspolisen förebygger och förhindrar brott mot demokratin. I arbetet ingår bland annat att motverka ideologiskt motiverade brott som syftar till att förändra samhällsordningen.

Merparten av dessa brott begås av aktörer inom den våldsbejakande islamistiska miljön, vit makt-miljön och den autonoma miljön. Ahn-Za Hagström, senior analytiker vid Säkerhetspolisen, svarar på frågor om extremistmiljöerna.

Hur ser hotet från extremistmiljöerna ut?
I dagsläget är Säkerhetspolisens bedömning att ingen av extremistmiljöerna har förmåga att ändra det demokratiska statsskicket som helhet. Den våldsbejakande islamistiska miljön utgör fortfarande det största hotet när det gäller terrorattentat i Sverige, även om vi också bedömer att vit makt-miljön och den autonoma miljön har förmåga att begå brott som skulle kunna omfattas av rådande terrorlagstiftning.

Säkerhetspolisens bedömning av hotet beror bland annat på den uttalade avsikten och antalet individer som attraheras och inspireras av det ideologiska budskapet. Den våldsbejakande islamistiska miljön betraktar också hela samhället, alltså alla som inte tror som de, som legitima mål. Även om samma typ av budskap och avsikt finns hos vit makt-miljön och den autonoma miljön, är uppmaningarna inte lika tydliga och sker inte heller i samma omfattning.

Hur ser hotet från vit makt-miljön och den autonoma miljön ut mer specifikt?
Vit makt-miljön och den autonoma miljön är främst ett hot mot enskilda individer. Detta eftersom de vid sidan av opinionsbildande yttringar regelbundet och systematiskt begår brott som till exempel våld, hot och trakasserier för att hindra människor från att mötas, utföra sina uppdrag eller sitt arbete och uttrycka sina åsikter.

Att de inte utgör ett lika stort attentatshot innebär inte att vi negligerar attentatshotet från vit makt miljön och den autonoma miljön eller att vi inte tar de brott som begås på allvar. Även om de brott som begås ofta hamnar längre ned på straffskalan begås brotten systematiskt i syfte att påverka beslutsfattandet och myndighetensutövningen eller enskilda individer. Syftet kan vara att få dem att lämna sitt politiska engagemang, att fatta beslut i en viss riktning eller att inte ta ett visst uppdrag, något som är mycket allvarligt.

Hur har extremistmiljöerna utvecklats?
Extremistmiljöerna har utvecklats på flera olika sätt beroende på hur, och inte minst från när, vi väljer att se det. Det här är miljöer och en typ av verksamhet som historiskt sett går i vågor med toppar och dalar av hög aktivitetsnivå och större miljöer. Hur aktörerna väljer att organisera sig, eller avstå från att göra det, och vilken typ av verksamhet de bedriver beror på händelser i omvärlden, rättsväsendets åtgärder och uppfattningen om vilka sakfrågor det för tillfället finns gehör för.

Hur påverkas extremistmiljöerna av medial uppmärksamhet?
Det är svårt att svara på, särskilt i ett längre perspektiv och utifrån Säkerhetspolisens uppdrag. Men vi bör absolut reflektera över att uppmärksamheten kan fungera som marknadsföring för vissa grupper eller organisationer. Det kan i första hand påverka miljöernas tillväxt, men också bygga på skrämselkapitalet och känslan av upplevt stöd. Något som i förlängningen kan stärka aktörerna i deras övertygelse att brott är nödvändigt för att förändra samhället. Att extremistmiljöerna beskrivs som farliga betyder också att de inte nödvändigtvis behöver begå brott för att påverka beslutsfattare, myndighetsföreträdare och enskilda individer.

En uppfattning som förts fram är att extremistmiljöerna vuxit kraftigt, inte minst vit makt miljön. Är Säkerhetspolisen av samma uppfattning?
Säkerhetspolisen har under flera års tid noterat en ökad aktivitet i både vit makt-miljön och den autonoma miljön, till exempel i form av offentliga och opinionsbildande aktiviteter. Vi vet av tidigare erfarenhet att aktiviteterna i extremistmiljöerna tenderar att öka under valår. Det kan vi se i år också, och ökningen är inom ramen för våra förväntningar.

Det är viktigt att komma ihåg att ökad synlighet inte är detsamma som ett ökat hot. Och att extremistmiljöerna arbetar intensivt med att bygga upp sitt skrämselkapital som gör att de inte alltid behöver begå brott för att uppfattas som hotfulla. Inte minst vit makt-miljön har det senaste året fått oproportionerligt stor uppmärksamhet i förhållande till hotet den utgör i samhället i stort.

Hur arbetar Säkerhetspolisen i samband med sammankomster och demonstrationer som arrangeras av vit makt-miljön eller den autonoma miljön?
Beslut om tillstånd för allmänna sammankomster fattas av Polismyndigheten utifrån de lagar och regler som finns. Säkerhetspolisens uppgift är att bistå med bedömningar av hotet från de aktörer som vi följer inom ramen för vårt uppdrag, det vill säga bidra med en pusselbit så att Polismyndigheten ska kunna dimensionera sina insatser på bästa sätt.

Hur många personer inom extremistmiljöerna anser Säkerhetspolisen utgör ett hot mot rikets säkerhet?
Antalet individer som finns inom de våldsbejakande extremistiska miljöerna i Sverige har ökat väsentligt under senare år. Vi har gått från att tala i termer av hundratals till tusentals. Det här är en utveckling som pågått under närmare tio år och även om det rör sig om ett fåtal personer, sett till hela samhället, så är det förstås oroväckande att antalet personer som tycker det är rätt att begå brott i syfte att ändra samhällsordningen ökar.

Hur ser fördelningen ut mellan extremistmiljöerna?
Säkerhetspolisens bedömning är att majoriteten av individerna finns i den våldsbejakande islamistiska miljön, medan övriga finns inom vit makt-miljön och den autonoma miljön.

Kan Säkerhetspolisen redogöra för vilken organisation inom extremistmiljöerna som har flest anhängare?
Säkerhetspolisen följer inte aktörer på det sättet och har inte den typen av statistik eftersom det handlar om åsikter. Vårt uppdrag gäller de brott som individer, grupper och organisationer begår i syfte att förändra samhällsordningen. Men utifrån det perspektivet är vår bedömning att extremistmiljöerna har vuxit och att det nu är fler som begår eller planerar ideologiskt motiverade brott eller uppmanar andra att göra det.

Hur ser Säkerhetspolisen på risken för terrorattentat?
Terrorhotnivån är förhöjd, vilket innebär att ett terrorattentat kan inträffa. Terrorhotnivån ligger på en trea på en femgradig skala. Det största hotet är i dag en ensamagerande gärningsperson med våldsbejakande islamistisk bevekelsegrund. Med ensamagerande menar vi personer som agerar på egen hand eller tillsammans med någon annan.

Tidigare talade vi om att en gärningsperson skulle ha både avsikt och förmåga att begå ett dåd. I dag kan det räcka med en avsikt – alla har eller kan skaffa sig förmågan. Det har också visat sig att radikaliseringen kan gå mycket snabbt. Sammantaget gör detta Säkerhetspolisens arbete än mer komplext. För att stoppa tillväxten i extremistmiljöerna och den snabba radikaliseringen krävs bred samverkan från många olika aktörer i samhället.