Säpo

Säkerhetsskyddet i fokus

2018-02-22

Uppmärksamheten kring Transportstyrelsen har fått allt fler att förstå vikten av säkerhetsskydd. Samtidigt ökar sårbarheterna i vårt samhälle, vilket ställer stora krav på myndigheter och andra verksamheter när det kommer till att skydda det mest skyddsvärda.

– Vi märker tydligt av att medvetenheten kring säkerhetsskydd har ökat, säger Fredrik Agemark, enhetschef för säkerhetsskydd.

Allt fler myndigheter vänder sig till Säkerhetspolisen för råd i säkerhetsskyddsfrågor, och utbildningarna för säkerhetsskyddschefer är fulltecknade. Under 2017 gjorde Säkerhetspolisen närmare 110 000 registerkontroller efter ansökan från myndigheter, en ökning med nästan 50 procent jämfört med för två år sedan. Registerkontrollen är en del av den säkerhetsprövning som en myndighet gör i samband med att man anställer eller anlitar en person som ska placeras i säkerhetsklass.

– Registerkontrollen är en av Säkerhetspolisens viktigaste uppgifter när det gäller att förebygga insiderproblematik kopplat till rikets säkerhet. Samtidigt kan en registerkontroll aldrig ersätta ingående personkännedom när det kommer till att bedöma om en person är lämplig att placeras i säkerhetsklass. Den bedömningen gör alltid den anställande myndigheten, inte Säkerhetspolisen, säger Fredrik Agemark.

Sårbarheterna ökar

Brister i säkerhetsskyddet förekommer fortfarande inom flera områden. Den tydligaste bristen är att det saknas en säkerhetsanalys eller att säkerhetsanalysen inte uppfyller kraven. En förutsättning för att kunna minska sårbarheterna i skyddsvärd verksamhet är att veta vad som faktiskt är skyddsvärt.

– Sårbarheterna i vårt samhälle ökar, framför allt med digitaliseringen. Parallellt med detta har totalförsvarsplaneringen påbörjats, vilket innebär att fler aktörer måste hantera känslig information och därmed också måste skydda den. Det ställer stora krav på myndigheter och verksamheter, säger Fredrik Agemark.

Samtidigt finns det ett fortsatt högt underrättelsehot mot Sverige och svenska intressen.

– Ryskt spionage utgör fortfarande det största underrättelsehotet mot Sverige, och Ryssland har en god förmåga till underrättelseinhämtning. Vi kan konstatera att mängden inhämtningsförsök ökat de senaste åren och även under 2017. Försöken riktades bland annat mot kritisk infrastruktur, politiskt beslutsfattande och svenska myndigheter. Varje år avbryter Säkerhetspolisen ett antal inhämtningsförsök, så även 2017, säger Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage.

Utkontraktering en fråga om lämplighet

Från den 1 april får Säkerhetspolisen och Försvarsmakten möjlighet att förhindra utkontraktering av skyddsvärd verksamhet om man bedömer att utkontrakteringen kan vara skadlig för rikets säkerhet. Det ger bättre möjligheter att förebygga en sårbarhet som Säkerhetspolisen pekat på under flera år.

– Men den mest grundläggande frågan i diskussionen om utkontraktering är: Är det här lämpligt, även om det är lagligt? Allt säkerhetsarbete handlar om avvägningar. I den diskussionen måste frågan om lämplighet vara en självklarhet, framför allt när det rör rikets säkerhet, säger Fredrik Agemark.

Säkerhetspolisens årsbok 2017 och webb-tv från presseminariet