Säpo

Färre reser från Sverige till terroristorganisationer

2017-06-27

Allt färre reser från Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer i Syrien och Irak, bland annat på grund av den rådande situationen i konfliktområdet. Här har Säkerhetspolisen samlat de senaste officiella uppgifterna om de personer som rest till och från konfliktområdet i detta syfte.

Att personer reser från Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer utomlands är inget nytt fenomen. Redan på 1990-talet och i början av 2000-talet förekom exempel på individer som rest till olika konfliktområden runt om i världen. I jämförelse med detta förhållandevis begränsade resande, skedde en abrupt förändring under 2012. Sedan dess har ungefär 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Under motsvarande period förekom även att ett fåtal personer reste från Sverige till konfliktzoner i till exempel Ukraina och Somalia.

Variation bland de som rest till terroristorganisationer

Majoriteten av de personer som rest till konfliktområdet i Syrien och Irak är unga vuxna, men det finns en stor variation i ålder vid första utresa. Medelåldern vid första resa är 26 år – men med en variationsbredd på 50 år. Närmare 20 personer var minderåriga när de reste från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak.

Det finns en geografisk spridning i gruppen, men med en tydlig koncentration till Västra Götaland, Stockholm, Skåne och Örebro län. Uppemot 80 procent av individerna kommer från något av dessa fyra län. Det är viktigt att poängtera att de som reser till konfliktzonen inte nödvändigtvis är geografiskt spridda över länens olika orter. Istället kan det snarare vara så att det är specifika orter eller områden i länet som är särskilt utmärkande.

Även vad gäller ursprung finns en stor variation. Exempelvis finns det ett drygt 30-tal olika födelseländer representerade och ungefär 75 procent av dem som rest har svenskt medborgarskap.

Bland dem som befinner sig i konfliktområdet, är ungefär en tredjedel kvinnor. Många av dem reste under 2014, vilket sannolikt går att relatera till att IS då utropade ett kalifat och att kvinnorna reste för att i första hand bosätta sig där. Det förekommer även att kvinnorna som rest för att ansluta sig till terroristorganisationer har en mer aktiv roll i konflikten, till exempel genom stödjande och logistiska arbetsuppgifter.

Färre reser – och färre återvänder

När resandet kulminerade under 2013 och 2014, åkte närmare 100 respektive närmare 80 förstagångsresenärer från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i regionen. Därefter började resandeströmmen att klinga av. Under 2015 reste knappt 40 personer för första gången för att ansluta sig till terroristorganisationer i Syrien och Irak. Under 2016 sjönk antalet ytterligare, till ett tiotal förstagångsresenärer. Den trenden håller i sig även under 2017. Det förekommer fortfarande resor och det finns fortfarande ett tydligt intresse bland individer i Sverige att resa, men det rör sig nu om ett fåtal personer som faktiskt lyckas ta sig till konfliktområdet.

Parallellt med resandet, har ett flertal personer återvänt till Sverige från konfliktområdet. Även här syns trender. Under 2013 återvände till exempel ett 50-tal personer från konfliktområdet, och även under 2014 och 2015 återvände ett flertal personer till Sverige. Under 2016 började dock även återvändandet att mattas av. Den utvecklingen ser ut att hålla i sig även under 2017. Återvändandet har inte avtagit helt, men det rör sig nu om ett fåtal individer.

Det finns flera orsaker till att både resandet och återvändandet klingar av. Händelseutvecklingen i konfliktområdet är troligen den främsta av dem. Det är i dag mycket svårt att ta sig både in och ut ur IS-kontrollerat område. Det är även möjligt att ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 april 2016 rörande så kallade terrorismresor haft en avskräckande effekt.

Vad utvecklingen innebär för hotbilden mot Sverige och övriga Europa, är för tidigt att säga, men klart är att det inte nödvändigtvis finns något likhetstecken mellan färre resor till konfliktområdet, och ett minskat terrorhot. Att personer som vill resa till IS-kontrollerat område inte tar sig dit, kan tvärtom innebära att man engagerar sig själv eller andra i terrorrelaterad verksamhet även utanför konfliktzonen.

Säkerhetspolisen bedömer återvändare

Även om antalet som rest för att ansluta sig till terroristorganisationer utomlands ökat exceptionell mycket på senare år, fortsätter frågan och utmaningen i varje enskilt fall att vara densamma: Den som återvänder från en konfliktzon har generellt en ökad förmåga att begå terrorattentat – men har personen avsikt att begå terrorattentat?

Säkerhetspolisens erfarenhet visar att långtifrån alla återvänder med en avsikt att begå terrorattentat. Vissa återvänder desillusionerade och besvikna, och har snarare dämpats i sin övertygelse liksom i sin avsikt att engagera sig i terrorrelaterad verksamhet. Men det finns även de som bedöms ha radikaliserats och stärkts i sin ideologiska övertygelse. Säkerhetspolisen vidtar en rad åtgärder för att följa upp och bedöma vilka som har både avsikt och förmåga att begå eller planera attentat i Sverige eller i andra länder. Vi har till exempel samtal med dem som återvänder, och om det finns anledning att anta att brott har begåtts, inleds en förundersökning, vilket öppnar upp för utredningsåtgärder. Till exempel förhör och hemliga tvångsmedel. Vi delar även löpande information med Polismyndigheten och andra samarbetspartners.

Det är även viktigt att komma ihåg att det inte bara är attentatsavsikten som är relevant i det här sammanhanget. Vissa återvändare får även en upphöjd status, vilket de utnyttjar för att stärka extremistmiljön hemma i Sverige. Till exempel genom att radikalisera och rekrytera andra personer. Här har svenska samhället som helhet ett gemensamt ansvar att upptäcka och förhindra vidare radikalisering.

Fakta – så många har rest till konfliktområdet

Resandet från Sverige till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak har inte upphört, men vi ser en avmattning.

Under året har Säkerhetspolisen genomfört en inventering av hittills obekräftade uppgifter rörande personer som rest för att ansluta sig till terroristorganisationer utomlands, vilket medfört att ett antal personer kunnat avfärdas som potentiella resenärer. Det innebär i sin tur att det totala antalet som rest och återvänt ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare, trots att det även i år förekommit ett fåtal resor både till och från konfliktområdet.

Totalt innebär det att:

  • Sedan 2012 har ungefär 300 personer rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Siffran inkluderar både bekräftade och obekräftade uppgifter.
  • Av de ungefär 300 personer som rest, har ungefär 140 återvänt till Sverige.
  • Av dem som rest från Sverige och som befinner sig i konfliktområdet i Syrien och Irak, är ungefär en tredjedel kvinnor.
  • Närmare 20 personer har varit minderåriga när de reste från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak. Denna siffra inkluderar enbart de personer som har rest på eget initiativ.
  • Det finns uppgifter om att ett femtiotal av de personer som rest har dödats. I konfliktområdena där de här individerna vistas saknas det dock myndighetsrepresentation i traditionell mening, vilket gör det svårt och i vissa fall omöjligt att bekräfta dödsfall.