Säpo

Datalagring avgörande för att bekämpa grova brott

2017-02-15

Terrorism, brott mot rikets säkerhet och andra grova brott blir svårare att förhindra eller lösa. Det konstaterar Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen, tillsammans med fyra chefer för rättsvårdande myndigheter i en debattartikel om EU-domstolens syn på datalagring. Behovet av att hitta en rättssäker lösning är akut.

—För oss är abonnemangs-, kontakt- och positionsuppgifter ofta avgörande för att förhindra, upptäcka, utreda och bevisa brott. När EU-domstolen nu säger att generell lagring inte kan anses motiverad, var det därför ett hårt slag och i praktiken en framgång för brottslingarna, säger säkerhetspolischef Anders Thornberg.

Tillsammans med rikspolischef Dan Eliasson, generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten Eva Håkansson, generaltulldirektör Therese Mattsson och riksåklagaren Anders Perklev skriver Anders Thornberg på DN Debattlänk till annan webbplats om konsekvenserna av att inte få ta del av teleoperatörernas datalagring.

Teleuppgifterna används för att bekräfta men även för att avfärda misstankar. Uppgifterna kan vara avgörande i utredningar om narkotika- och vapenhantering, våldsbrott, sexualbrott, ekonomiska brott och smugglingsbrott. Enligt myndigheterna är det så illa att brotten riskerar att inte kunna utredas alls när gärningen inte längre kan knytas till någons dator eller mobiltelefon.

För Säkerhetspolisens del har det redan uppstått svårigheter att behålla förmågan inom flera områden av verksamheten.

—Säkerhetspolisen ska skydda liv, Sverige och vår demokrati. Om vi inte får tillgång till teleuppgifter kommer det att innebära att vi inte upptäcker terroristnätverk och kan förhindra terroristattentat. Det innebär också att vi får sämre förmåga att utreda spioneri mot Sverige. Och, vi kommer att få svårare att spåra dataintrång mot svenska skyddsvärda verksamheter, säger Anders Thornberg.

Enligt nuvarande lagstiftning är teleoperatörerna skyldiga att spara uppgifter om teletrafik under sex månader. Syftet är att de brottsbekämpande myndigheterna ska vara garanterade att få ta del av uppgifterna när vissa krav är uppfyllda, bland annat ska det vara fråga om tillräckligt allvarlig brottslighet.

Det är inte innehållet i samtalet, sms:et eller mejlet som sparas. Däremot kan teleuppgifterna ge information om vem som haft kontakt med vem och var personerna befann sig före, under och efter ett visst brott. Myndigheterna har inte fri tillgång till teleuppgifter.

—En effektiv brottsbekämpning och ”Ett säkert Sverige” står inte i motsatsförhållande till en rättssäker ordning med ett högt integritetsskydd. Jag tror inte att det i grunden finns någon motsättning mellan myndigheterna, allmänheten och operatörerna i den här frågan. Jag tycker också att det är välkommet att regeringen ser problemet och har sagt att man skyndsamt ska påbörja ett arbete för att hitta en lösning, säger Anders Thornberg.

Läs debattartikeln i sin helhet.