Säpo

Så sätts terrorhotnivån för Sverige

2017-01-18

Nu offentliggör Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) sin helårsbedömning för 2017. Terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå. Här berättar NCT:s analytiker för första gången hur terrorhotnivån tas fram – och hur det är att alltid tänka på tvären.

Det började den 11 september 2001. I efterdyningarna till terrorattentaten i USA blev det tydligt att det fanns brister i hur underrättelseorganisationerna relaterade till varandra. Den informationsbit som fattades i den ena myndighetens underrättelsepussel kunde i värsta fall finnas tillgänglig i en annan myndighet utan att någon av dem visste om det. Effekten blev att aktörer som kanske hade kunnat stoppas, gled mellan fingrarna.

Runt om i världen ledde insikterna efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon till att analysfunktioner tillsattes som alla hade det gemensamt att de skar på tvären genom sina länders respektive säkerhets- och underrättelsetjänster. Joint Terrorism Analysis Centre (JTAC) i Storbritannien, National Counterterrorism Center (NCTC) i USA, Center for Terroranalyse (CTA) i Danmark – och Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i Sverige.

– I Sverige var det myndigheterna själva som tog initiativ. Personal från Säkerhetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA) skulle arbeta tillsammans för att slå ihop våra respektive strategiska lägesbilder till en helhet, säger Mats Sandberg.

Han är chef för NCT, men inte särskilt länge till. Ledningen för arbetsgruppen sitter på treårsförordnande och uppdraget roterar mellan de tre myndigheterna. Mats Sandberg, som själv kommer från Must, har knappt ett år kvar.

– Rotationssystemet har sina för- och nackdelar. Det kan bli lite svårare med kontinuiteten till exempel, men fördelarna överväger helt klart. Systemet säkerställer att vi verkligen representerar våra hemmamyndigheter och gnuggas mot varandra som det är tänkt. Det är då vi kan leverera ett helhetsperspektiv som inte går att få någon annanstans, säger Mats Sandberg.

Gruppdynamiken; perspektivgnuggandet, är ett återkommande tema när tre av arbetsgruppens analytiker nu för första gången berättar offentligt hur de arbetar. Olikheter och ifrågasättande ses inte som ett problem. Snarare tvärtom.

– Att springa på samma boll som alla andra är enkelt. Styrkan ligger i att våga tänka på tvären. Oavsett om det gäller NCT eller andra organisationer ligger det i analytikerrollen att ha en grundläggande skepticism och utmana det som annars bara rullar på. Vi ska ställa de obekväma frågorna, säger Maria, analytiker från Säkerhetspolisen.

Hon får medhåll av Erika från Must:

– Det är inte så att jag ifrågasätter för ifrågasättandets skull. Det handlar snarare om att hålla huvudet kallt och ställa de konkreta frågorna som fattas. För att bredda perspektivet. Nu har det till exempel varit fokus på våldsbejakande islamistisk extremism och Syrien. Det tittar NCT också på naturligtvis, men det är även viktigt att inte tappa det som finns bortom det uppenbara. Inhemsk extremism till exempel, eller vita fläckar på andra håll i världen, säger hon.

Merparten av det material som NCT lämnar ifrån sig är av förklarliga skäl sekretessbelagt, men en öppen sammanfattning av arbetsgruppens helårsbedömning offentliggörs varje år. Jacob, från FRA, är en av de analytiker som arbetat med helårsbedömningen för 2017.

– Det ligger ett omfattande arbete bakom. Vi läser hundratals underrättelseuppgifter. Enskilda källuppgifter, internationella forskningsrapporter och allting däremellan. Det kokas sedan ner till en bedömning som bottnar i information och kompetens från alla tre hemmamyndigheterna, säger han.

Helårsbedömningen blir även utgångspunkten för den nationella terrorhotnivån. Den är strategisk och tas fram med hjälp av en strukturerad metod (se faktaruta nedan) som bygger på konkret information och ett systematiskt arbetssätt. Maria, analytiker på Säkerhetspolisen:

– Terrorhotnivån är underrättelsebaserad. Vi gissar aldrig och har ingen digital Balthazarmaskin där man bara drar i en spak och får fram ett resultat. Det finns en kvalitativ metodik, som är byggd för att det här inte ska vara chansartat, säger hon.

Utöver helårsbedömningen och terrorhotnivån producerar NCT ett flertal strategiska rapporter. Flera av dem skrivs på beställning. Allt från bedömningar av enskilda länder och händelser, till tematiska rapporter om fenomen och skeenden. De har alla det gemensamt att de förväntas ge både politiker och myndighetsledningar en stadigare grund att stå på när de fattar sina beslut.

– Vår utgångspunkt är att information inte finns om den inte omsätts i praktisk handling. Underrättelser gör ingen nytta inlåsta i kassaskåp. För att ha någon betydelse måste informationen vara kunskapshöjande, bilda underlag för beslut eller bidra till konkreta operativa åtgärder, säger Mats Sandberg.

Utöver rena beställningsjobb arbetar NCT mycket med egna initiativ. Analytikerna förväntas vara självständiga och identifiera kunskapsluckor. Mats Sandberg igen:

– En av våra viktigaste uppgifter är att se vad som fattas. Där mottagaren inte vet om att de inte vet. Det är oftast de rapporterna som uppskattas mest.

Kan du ge ett exempel?

– Det handlar ofta om att bidra med nya perspektiv. Vi får aldrig stirra oss blinda på det senaste attentatet till exempel. Inte bara tänka Utøya, Paris, Bryssel, Nice eller Berlin. Hotet är avsevärt mycket mer diversifierat än så.

Klicka här för att läsa mer om och ladda ner NCT:s helårsbedömning för 2017.

Fakta / Så går det till när NCT bedömer terrorhotet mot Sverige

  • Grunden i terrorhotnivån är strategiska och underrättelsebaserade bedömningar av aktörers avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige.
  • Terrorhotnivån tas fram med hjälp av en strukturerad metod med ett flertal variabler. Förenklat bottnar den dels i en bedömning av hur många aktörer som har både avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige. Dels i en gradering av hur säkra NCT är på att de uppgifterna stämmer.
  • Bedömningen av avsikt kan bottna i att en aktör själv uttalat en avsikt, men även i att man tillhör en gruppering som uttryckt en avsikt.
  • Bedömningen av förmåga grundar sig dels i om aktören har eller kan skaffa fram vapen, men också om icke-materiell förmåga. Till exempel kunskap i bombtillverkning.
  • Varje aktör med avsikt och förmåga graderas utifrån hur säkra NCT är på att uppgifterna stämmer, där säkrare information väger tyngre i helhetsbedömningen.
  • Det finns förutbestämda värden för vad som ryms inom varje steg på terrorhotnivåskalan och alla enskilda uppgifter avgör sammantaget vilken nivå man landar på.
  • NCT bedömer alltså inte konkreta hot, utan sannolikheten för att det finns aktörer som har avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige.

Fakta / Terrorhotnivån

  • Terrorhotnivån har fem steg:
    • 1. Inget hot.
    • 2. Lågt hot.
    • 3. Förhöjt hot.
    • 4. Högt hot.
    • 5. Mycket högt hot.
  • Syftet med terrorhotnivåskalan är främst att de som tar del av arbetsgruppens rapporter på ett snabbt och enkelt sätt ska få en uppfattning om hur NCT bedömer terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands.
  • Sedan i oktober 2010 har Sverige ett förhöjt terrorhot. En trea på den femgradiga skalan. Historiskt sett är det en hög nivå. Inom ramen för den bedömningen rymdes till exempel så väl attentatsplanerna mot Jyllands-Posten, det fullbordade attentatet på Bryggargatan i centrala Stockholm samt den omfattande resandeströmmen till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak.
  • Bedömningarna är tidsbegränsade och löper oftast på ett års sikt. Terrorhotnivån utvärderas dock löpande och kan justeras när som helst under året.
  • Det är Säkerhetspolischefen som fattar beslut om terrorhotnivån för Sverige. NCT lämnar underlag för beslutet.

Fakta / Nationellt centrum för terrorhotbedömning

  • Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) bildades 2005 som en arbetsgrupp under Samverkansrådet mot terrorism och omfattar personal från Säkerhetspolisen, Militära säkerhets- och underrättelsetjänsten (Must) och Försvarets radioanstalt (FRA).
  • NCT gör strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och mot svenska intressen utomlands, både på kort och lång sikt.
  • NCT producerar även strategiska analyser av händelser, trender och omvärldsutveckling med koppling till terrorism som berör eller kan komma att berör Sverige eller svenska intressen utomlands.