Säpo

Om utländsk underrättelseverksamhet

Många länder bedriver underrättelseverksamhet i och mot Sverige eller svenska mål utomlands. Detta görs för att få tillgång till information och teknologi. Andra stater försöker också påverka Sveriges politiska beslutsfattande exempelvis genom att försöka vinna upphandlingar hos bland annat svenska myndigheter.

Hur skadar spionaget Sverige?

Utländsk underrättelseverksamhet riskerar att skada Sveriges nationella säkerhet. Sveriges handels-, försvars- och säkerhetspolitik och andra politikområden karaktäriseras av en hög grad av ömsesidigt beroende av andra länder. För att Sverige ska kunna upprätthålla sin politiska, ekonomiska och militära handlingsfrihet krävs därför insyn och inflytande i olika mellanstatliga sammanhang. Utländsk underrättelseverksamhet riskerar att begränsa vår handlingsfrihet, något som i händelse av kris eller krig kan vara ödesdigert.

Fakta – Spioneri

När en regering, ett företag eller en individ kommer över eller försöker komma över hemlig eller konfidentiell information.


Andra staters underrättelseinhämtning sker med hjälp av:

  • Agenter – personer som värvats av och arbetar för utländsk makt. Agenter kan hämta ut information eller möjliggöra andra typer av inhämtning, exempelvis it-intrång.
  • IT-intrång – intrång i datorer i skyddsvärda verksamheter i syfte att stjäla information eller att förbereda sabotage.
  • Signalspaning – inhämtning av olika typer av signaler, till exempel mobiltelefonsamtal.
  • Flyg- och satellitspaning – inhämtning av underrättelser om anläggningar och verksamheter som kan observeras från luften eller rymden.
  • Öppna källor – alla källor som inte är hemliga. Till exempel stora mängder myndighetsinformation, personuppgifter på internet, tidningar och böcker.

För att inhämta information använder utländsk makt olika metoder (se fakta till höger).

Grunden för all underrättelseverksamhet är att den kan hållas dold för värdlandets säkerhetstjänst, till exempel Säkerhetspolisen. Därför krävs olika typer av konspirativa metoder/tekniker, till exempel att inte bestämma tid och plats för möte mellan en underrättelseofficer och agent över telefon utan ha förutbestämda mötestider och -platser och genomföra antiövervakning före mötet för att avslöja eventuella spanare från säkerhetstjänsten.

Det kan också handla om att använda viss typ av utrustning som särskild programvara för krypterad datakommunikation eller kortvågsradio.

Ett annat sätt att hålla spionaget dolt är att använda sig av elektroniska angrepp (it-intrång). Ofta kan en agent/insider bidra till att göra det elektroniska spionaget möjligt.

Konspirativt beteende är en inneboende del av spioneriet och visar tydligt att det finns ett uppsåt. Konspirationen har till syfte att ge omgivningen en falsk bild av vad som verkligen pågår.

När Säkerhetspolisen observerar konspiration från en utländsk stat vet vi alltså att vi har med spionage att göra.

Bedrivande av underrättelseverksamhet med konspirativa metoder och medel är kriminaliserat sedan 2014.